När Universitetet tvingas ut på nätet
Några dagar efter att Linnéuniversitetet var ett faktum uppstod stort engagemang hos de föredetta Växjö Studenterna. En facebookgrupp startades för att visa deras förakt mot fusionen, en grupp som snart uppnått 1000st medlemmar.
Jag tycker detta är skrattretande, men det hör inte hit. Nu har Linnéuniversitetet en plats att diskutera med sina snart 1000st missnöjda studenter. Så, hur bemöter de nu detta missnöje?
Uppenbarligen har något gått väldigt snett. En stor andel av studenterna upplever att de inte fått säga sitt och hittar nya vägar att sprida sitt missnöje. Universitetets har inte lyckats nå ut med sina studentcaféer, mail och andra traditionella forum där studenterna har kunnat ställa frågor och diskuterat fusionen. Nu måste de kommunicera på studenternas villkor, och det ska bli spännande att se.
Vi får hålla tummarna att det inte blir lika misslyckat som försöket att kommunicera via LNU-webben.
Den briljanta “tyck till”-knappen som leder besökarna till Kundo där de gärna delar sina åsikter är idag inte särskilt välfungerande eftersom ingen besvarar feedbacken. Av detta att döma ser det inte särskilt ljust ut.
Egentligen är det rätt komiskt, det hela missnöjet rör två saker:
1. Växjö studenterna vill ha examen från Växjö Universitet, ett Universitet som om några år kommer vara bortglömt.
2. De tycker den nya visuella identiteten, skapad av SDL, är ful, de avskyr den gula överstrykningsfärgen.
Skrattretande. Först när fusionen är ett faktum uppstår detta missnöje, som envisa små barn som inte gillar sina föräldrars beslut. Och hur är det bland studenterna i Kalmar? Helt tyst. (Kan bero på att den mesta kommunikationen sker via Kalmar, bara en tanke)
Själv tycker jag att designen är snygg och jag vill gärna ha en examen från Linnéuniversitet. Varför skiljer jag mig från mängden? För jag har fått information, diskuterat och har kunskap i vad som händer och varför.
Januari 12th, 2010 at 11:32
Intressant! Jag är inte insatt i detaljer kring deras problem, men av vad jag kan läsa så..
.. Om universitetet hade varit transparenta och öppna med vad som höll på att hända från början hade detta problem troligtvis inte uppstått? Om de istället hade upplyst om fördelarna och försett studenterna med kunskap och information så hade man troligtvis haft större förståelse och inte letat problem och nackdelar, vilket de uppenbarligen gör.
Men lätt att vara efterklok. Nästa steg för att rädda upp det här måste ju absolut vara att bemöta studenterna där dem är. Inte bygga digitala luftslott som inte bidrar till någon nytta. Skapa istället digitala ambassader på studenternas arena. Troligtvis de sociala nätverken. Även om det är viktigt att få in många nya studenter måste man vårda de befintliga studenterna som kommer vara skolans viktigaste ambassadörer.
Januari 12th, 2010 at 11:36
Ludwig: En helt korrekt analys. I inlägget glömde jag nämna att de både finns på facebook http://www.facebook.com/linneuniversitetet?ref=ts och på twitter http://twitter.com/linneuni Dock finns inte de missnöjda studenterna där.
Januari 12th, 2010 at 16:37
Min förklaring till varför missnöjet dyker upp nu är helt enkelt att hela fusionsprocessen har varit så otroligt toppstyrd. Hade man istället förankrat processen hos verksamheten, så är det mycket troligare att både studenter och personal skulle vara ivriga ambassadörer, istället för att sitta vid sidan om och titta på medan centralstyret visar om igen hur lite de igentligen vet om hur universitetet fungerar.
Januari 12th, 2010 at 21:30
Det finns mycket man kan skärskåda i fusionsprocessen, naturligtvis.
Som jag ser det är Facebookgruppen, oavsett den genuina graden av missnöje hos alla fans, en kanonmöjlighet att lyssna till kritiken och gå i dialog med de som är missnöjda. Ett tidigt läge att visa prov universitetets ledord på nyfikenhet, nytänkande, närhet och även ett visst mod.
Den här typen av gruppbashing är inte direkt nytt. Men när tusen studenter manifesterar en vink eller mer av missnöje så är det klokt att vara med i det sammanhanget och bolla de aktuella frågorna.
Januari 13th, 2010 at 7:31
Visst är Facebookgruppen, mm en intressant fenomen. Att designa och sedan ta emot feedback är en väldigt knepig process, som alla vi som har måste försöka få studenter att göra utvärderingar av kurser vet!
Det som man får tillbaka måste se’s som ‘evidence’ av någonting, snarare än ‘proof’ (jag måste använda dem engelska orden eftersom de både heter ‘bevis’ på svenska, så vitt jag vet). Vad precis det är ‘evidence’ av är ännu inte klart.
Hade man haft ett American Football lag för Linnéuniversitet, så kunde man ha fokuserat lojalitet kring det - och alla hade förbisett bristerna i planeringen! Men vi har inte något varumärke som gäller för LnU:s helhet (än?). Det var mycket talande när den förra rektorn i Växjö interjuades på TV4 lokalt under våren. Han fick frågan “Var kommer invigningen att äga rum?” - och han var helt ställd. Han hade inte ens tänkt på frågan … och intrycket han gav var att hans svar var “i Växjö, så klart”.
Det som man behöver göra nu, enligt mig, är att utveckla vilken koncept man har för LnU *som helhet*. Just nu, det verkar vara att tåglinjen mellan Växjö och Kalmar se’s av ledningen som korridoren mellan ett hus och ett annat på campus … vilket leder, naturligtvis, till studenternas missförstånd att det blir *de* som går längst denna korridor hela tiden. Men den är en väldigt förlegad idé i denna tid av internationalisering och användandet av IKT.
Vi hade vårt första ämnesmöte igår, där lärare på två platser i Kalmar, i Umeå, i Devon (Storbritannien) och i ett grupprum i Växjö samlades i ett Connect rum för att planera våren. Det var bara i Växjö att tekniken krånglade (vi kommer att köpa en Twister spel åt dem så att de kan öva att krångla sig fram till en laptop när datorsystem i biblioteket i Växjö inte fungerar) … och en av våra nya kollegor i Växjö sa under processen “Men det funkar ju för oss här i Växjö”!
Påminner mig om den berömda tidningsrubrik i Storbritannien:
“Fog in the Channel - Entire Continent Cut Off”!
Det som missnöjet är ‘evidence’ av för mig är att ledningen har spenderat så mycket tid och pengar med att ha visioner att de inte har ägnat någon uppmärksamhet till verkligheten omkring dem. Vill de sluta få skäl, så är det dags att vakna från dagdrömmar och lukta på kaffét.
Januari 13th, 2010 at 22:40
Som projektledare för utvecklingen av webben kan jag bara beklaga att vi har haft svårt att hinna med att svara på “Tyck till”-funktionen, i synnerhet inte med alla helgdagar de senaste veckorna. Nu är vi ikapp, en ny screenshot skulle se lite annorlunda ut.
Januari 13th, 2010 at 22:45
Förresten, kan inte låta bli en liten reflektion med tanke på Facebookgruppen: synd att inte samma engagemang märkts under 2008 och 2009 då vi kämpat med att få med studenter i arbets- och referensgrupper till webben. Heder åt dem som ställt (och fortfarande ställer) upp!
Bitter? Näääh…
Januari 14th, 2010 at 0:15
Johan:
Ett stort tack för din kommentar med reflektion!
Don’t blame the messenger. Faktumet är att ett stort missnöje bland studenterna finns, ofta grundat i oförståliga diskussioner utan relevans. Studenter är individualistiska och engagerar sig inte det som inte är ett direkt har inverkan på dem. Jag vet att ni haft svårt att få tag i engagerade studenter samt att sprida information eftersom ni själva har levt i stor ovisshet.
Eftersom få studenter läser min blogg hoppas jag att du finner fler sätt att nå ut med ditt budskap. Exempelvis skulle du kunna besvara den här diskussionen http://www.facebook.com/topic.php?topic=12111&post=53072&uid=239014696988#post53072
En parentes: Jag var och besökte en vän i Kalmar idag. Där lyste gult överallt, och det var noga skyltat. Inget spår av HIK. Nu tar sådant tid, men tack vare den allmänna glädjen och engagemanget i Kalmar verkar allt gå lite smidigare. Mina medstuderande har varit bittra sedan beslutet var ett faktum och är så fortfarande. Senast igår löd en vild diskussion (jag citerar) “Klart Kalmar-jävlarna är nöjda, de får ju Universitetsexamen bara sådär”. Att Växjö kanske skulle ha mist sin Universtets-”stämpel” om inte fusionen skulle fortgått lyssnar de inte till. Vad jag vill säga är; Eftersom mycket av kommunikation har skötts från Kalmar kanske det bidragit att Kalmarstudenterna är lite mer positiva.
Oavsett hur icke-välgrundade Växjö-studenternas argument är och att missnöjet kan vara bortblåst om några månader så bör detta tas på allvar. Erik och Davids diskussion är mycket relevant. Jag instämmer att engagemanget i Växjö varit beklagligt, som du kan utläsa i mitt inlägg.
Jag är glad att jag kunde göra er uppmärksamma på detta om ovanstående var en nyhet.
PS. Jag försökte komma i kontakt med er för några veckor sedan för samarbete då jag hade mycket positiv PR på ingång till er, jag försvann nog troligen i bruset. En annan gång. DS.
Januari 14th, 2010 at 14:43
I form av före detta VXU-student och numera LNU-student vill jag bara uppmärksamma att vi är en del som uppskattar denna fusion.
Jag, och många andra, tar helt avstånd från denna pinsamma facebook-grupp. Att sitta och gnälla över något som man har haft möjlighet att påverka och framföra sin åsikt om är för mig obegripligt. Tänk om dessa studenter kunde ha engagerat sig lika mycket innan fusionen som de gör nu när de gnäller efteråt.
Visst, jag har kanske inte märkt någon större skillnad förutom de gula skyltarna (som jag för övrigt tycker är snygga och fina) och att det i framtiden kommer stå Linnéuniversitetet på mitt examensbevis men detta är en process som kommer ta tid. Jag tror knappast att man vill förändra till det sämre och har fullt förtroende för att detta kommer bli hur bra som helst .
Jag kommer hur som helst vara en stolt LNU student! (så kan de andra gnälla om de vill)
Januari 16th, 2010 at 0:44
Jag tycker det verkar som om LNU saknar en strategi för att hantera den kritik som framförs, via Kundo får man in massor med bra förslag och massor med ilska, som inte bara går att besvara med ord. Det är handlingen som feedback-lämnarna efterfrågar.
Om jag var LNU så skulle jag t ex sätta upp en blogg kring just den grafiska profilen och låta användarna vara med i besluten, omrösningar kring t ex länkfärger utformning av knappar etc skulle direkt kunna få slut på mycket av den irritterade kritiken. Nu är det svårt att känna att man får vara med och påverka. Att ta emot kritik är lätt med kundo, att involvera dem är lite svårare men inte svårt med de övriga gratis webbverktyg som finns att tillgå.
Februari 12th, 2010 at 13:42
[…] Från @ […]