Entreprenörsstudenten

Samma fråga ställde jag mig när min sambo förra året påade mig att söka. Aldrig att jag skulle finna tid till det, åka till Göteborg en heldag för en himla lek. Hmm nej, jag måste plugga, fullfölja andra engagemang. Dessutom: Inte hade jag någon chans att komma med.

Mitt enda budskap är: Sök nu, den 5 mars går tiden ut!

Det är ingen lek – I alla fall inte för de medverkande företagen. Det handlar inte om välgörenhet. Företagen är inte där för att stödja ungt entreprenörskap, då hade de kunnat stödja något annat event där de inte behövt engagera sig med mer än ekonomiska medel, företagen är där för att nyttja ungt entreprenörskap. Företagen är där för dina idéer - Och detta är möjligheten du får; att testa din egna förmåga och bidra till problemlösning i verkligheten med betydelsen av vad just du kan.

Sitt inte bara där – Du kanske tror du lever inspirerat, att vad just du gör är viktigt och inte behöver ifrågasättas. Är du så säker? Att blandas med andra människor från skilda bakgrunder med olika tankar, värderingar och idéer ger mycket. Andra perspektiv hjälper din egna utveckling, både personligt samt i vad du arbetar med i din vardag. Utmana dig själv!

Människor – Människor är vad det handlar om! Du inspireras av och träffar andra jämlika, diskuterar och knyter kontakter med personer i näringslivet. Nätverk är allt för oss unga och här får du chansen att på en ny och intim arena lära känna helt fantastiska människor.

Du ÄR en entreprenör! Även om du inte driver de supercoola företaget med den skarpa affärsidén så är du en entreprenör. Det är vad jag tror. Den där bubblande drivkraften i dig som får dig att vilja och utnyttja dina resurser maximalt – det är vad som gör dig till en entreprenör. Om inte annat får du motbevisa mig med ditt deltagande. (Driver du redan ett företag förstår jag inte varför du inte redan sökt..)

Varför Växjö?
Växjö är enligt mig den perfekta staden för Entreprenörsjakten; Dess läge, entreprenöriella klimat och storlek gör att alla kommer vara engagerade. Jag kom hit för 2½år sedan, endast för att jag i mitt sökande efter den perfekta utbildningen bara hade funnit ett alternativ. Småland, nästan ännu mer bonnigt än Hälsingland, men ok. Växjö verkade rätt fint de gånger jag rest igenom, dessutom är 3 år är ingen lång tid. Dessutom fanns ju ett Campus som erbjöd trevlig gemenskap, kanske skulle jag slippa utanför dess gränser. Fel hade jag - Staden med dess innehåll gör nu allt för att suga mig fast och få mig att stanna även efter min utbildning.

Det första jag minns är ”Expansiva Växjö”. Det stod på skyltar och var rubriken på olika möten vi studenter kunde gå på. Min gissning var att det var något som hade att göra med att det byggdes så himla många hus här. Expansiva Växjö har nu en helt annan betydelse när jag fått lära känna staden och näringslivet här.

Växjö är mitt tema denna vecka. Organisationerna som finns här, möjligheterna, omgivningarna och det småländska är vad Norrlänskan kommer att berätta om den här veckan.

Fysisk styrka är psykisk styrka är ett av mina ledord.Jag tror på fullaste allvar att om jag inte hade träningslokalen att gå till om kvällarna så skulle jag inte orka jobba så mycket som jag gör. I träningslokalen får jag dampa loss alla händelser och all press jag haft i bakhuvudet under dagen. Flåsa, pressa lite till, för att sedan gå hem och slappna av.

En god hälsa får dig att orka mer, att äta regelbundet (eller i mitt fall hela tiden eftersom jag älskar mat) är så oerhört viktigt för att du ska vara skärpt och orka. Likt alla andra “duktiga tjejer” drabbade magkatarren mig med besked i gymnasiet, något som kommer åter då och då. Men så länge jag äter rätt och tränar regelbundet så håller den sig borta. Ni som är drabbade vet hur underbart det är att vara fri detta otäcka monster i magen.

Förövrigt har jag just upptäckt pilates och jag tror på fullaste allvar att det kan rädda liv. Jag har aldrig haft ro med yoga eller liknande, men jag är nu frälst av pilatesen som både är effektiv styrketräning samtidigt som den är avkopplande. Andas in, andas ut.

Ni undrar var jag får min glädje och energi ifrån, detta är svaret.

Vill ni veta något kul? Det går bra för EBD-avgångsklassen 2010. Vi är 20 st som fortfarande hänger kvar och med några månader kvar till examen är statusen som beskriven nedan.

Igår var en stor dag för oss:
- Fyra av mina klasskompisar fick igår MFS-stipendium, de enda på Ekonomihögskolan som fick det. Två av dem ska till Thailand och två av dem ska till Rwanda. Grattis Samantha, Ida, Carl och Sebastian!
- Ervin Alic, min älskade sambo, hade premiärvisning av sin dokumentärdebutfilm “Domarjävlar!” vilken gjorde storsuccé på Röda Kvarn i Sävsjö. Stämningen var på topp och vi bjöds på en känsloresa från förtvivlan till magkrampande skratt-attacker!

Förutom det:
- Driver fem av oss företag som det går riktigt bra för trots att de ännu är i uppbyggnadsfasen. TASK Consulting vinner nya uppdrag och bygger nya samarbeten. Campusbokhandeln är ett vinnande koncept, kränger böcker på löpande band och utökar campus Student-kassor. Heja Anna, Alexander, Nils-Petter, Sebastian och Jocke!
- Jag tycker mig uppleva att många av oss blir erbjuden lite jobb och uppdrag här och där…

Vad är EBD? Enligt mig är det följande:
Det är ingen konst att lära sig de teorier som står i kurslitteraturen, vad som är en konst är förmågan att hantera detta i verkligheten, se samband och koppla ihop de olika typerna av kunskap man skaffar under sin utbildning. Detta är bakgrunden till att EBD startades.

EBD är en ekonomutbildning med inriktning på entreprenörskap, affärsutveckling och projektledning vid Linnéuniversitetet. Det som skiljer EBD mot traditionella ekonomutbildningar är att studenterna även läser informationsvetenskap och socialpsykologi, men den främsta skillnaden är pedagogiken. Studenterna läser inte kurser ämnesvis utan i temaform och har under hela utbildningen ett partnerföretag som de arbetar mot.

Examination sker således genom hur väl studenten lyckas applicera akademins teorier på partnerföretagets verklighet. Partnerföretag söker studenterna själva och de arbetar med ett partnerföretag i grupp (om två-tre personer) under ett helt år.

Studenterna
-Utbildar sig inte för att få ett jobb utan för att skapa jobb
-Självgående problemlösare
-Projektledare/affärsutvecklare/entreprenörer

Partnerföretaget
-Bidrar med sin tid under ett läsår/en termin
-Möjlighet att driva projekt de funderat på att genomföra
-Ökar självmedvetenheten i organisationen

Vill du träffa oss 90 studenter som går programmet just nu? Då är du välkommen till vår EBD-kväll den 14 april! I år om Hållbart Företagande. Miss Fransson och jag håller då i en presentation om EBD. Och även en förening med en fet release-fest på G, den 6 april drar vi igång!

EBD är inte för alla! Är det något för dig? Sök innan den 15 april!
Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet it is.

Den här veckan fick bloggen ta semester, något annat var helt omöjligt. Jag har arbetat en hel del med Entreprenörsjakten vilket inneburit möten med många intessanta människor och planering. Även en deadline på en rapport har spikats vilken försvårades med många goda skratt i min nya gruppkonstellation.

Intensiva veckor väntar. Men vet ni vad? Jag gör precis det jag alltid längtat efter. Varje dag har jag möjligheten att tala med inflytelserika människor om kraften hos unga människor samt tala om för mina jämnåriga varför att göra något av sin kapacitet is the shit. Troligtvis hade jag inte kunnat göra vad jag gör någon annan tid än just nu.

Som Go Enterprise-tjejerna Julia och Lisa säger: ”Vi vill att fler ska få uppleva samma sak som vi upplever varje dag – glädjen i att göra det man brinner för.”

Det här med arbete, vad är det? Vad är egentligen ett jobb? Jag jobbar aldrig och alltid. Jag får höra att det är så det är att vara en entreprenör. (Vilket jag ännu inte ser mig som, btw.) Allt jag gör, även om jag är student eller jobbar med den ena eller andra organisationen, flyter ihop med min tillvaro och fritid. Många undrar hur jag hinner, men jag hinner alltid. Jag kan inte förklara fenomenet bättre en Entreprenörsjakten-Gustaf så läs hans inlägg “Superzappare och Gigonomics”

När jag funderar varför jag aldrig känt det betungande att jobba slår det mig: Jag har aldrig haft ett jobb där jag inte haft fria händer. Mitt första riktiga sommarjobb hade jag när jag var 16år, jag jobbade som telefonist på ett företag som hade hand om kommunväxeln och en rad företags telefonpassning. Där satte de mig på en stol och sa “Varsågod Sara, detta lär du dig snabbt - nu går vi på semester” och aldrig hade servicen varit så bra på det stället. Därefter har det fortsatt, ingen har någonsin talat om för mig vad jag måste göra. Jag upplever detta vara lite farligt, även om dessa arbeten har utvecklat mig har jag aldrig varit styrd och så bra tror jag inte de flesta har de i arbetslivet. Jag njuter av att älska att jobba så länge jag kan.

Är man ung som jag får man många goda råd. Det bästa jag fått på den senaste tiden är “Du ska omge dig av människor som vill se dig framgångsrik.” Det är en känsla du får ganska snabbt när du arbetar med människor. Några är de som rynkar på näsan och ger dig axeln men många är även de som du upplever vara som du. Dessa människor är helt underbara att träffa.

När det känns tungt lever jag med dessa kommentarer i åtanke vilka jag fått den senaste veckan:
“Hoppas du stannar här, det behövs människor som du”
“Det är skönt att det finns eldsjälar som Sara”
“Helt otrolig tjej med ett driv som en jaguar.”

På twitter kan ni alltid följa vad jag gör. Följer ni mig inte redan kan lägger ni till saraohman. Andra trevliga unga människor jag tror ni skulle gilla att följa är:
@ViktoriaLarsson
@AdrianSwartz
@LudwigJonsson
@dileno
@thisistherese
@frejansson
@RehnRebecca
@MarkusWelin
@guff_se
@navidmodiri
@johannes_hansen
@ViktorNord
@AnnelieNaes

..och jag erkänner, jag har saknat att blogga. Vet ni hur underbart det är att blogga? (Även om interaktiviteten med kommentarer är få.)

Idag är jag en plutt, en naiv plutt med ångest. Jag valde nämligen att avstå en drömuppsats idag. “Entreprenörskap på liv och död” med en två månaders resa till det fantastiska utvecklingslandet Rwanda, och en riktigt grym uppdragsgivare.

Beslut svider.

Projektet kom till mig av den slump jag inte tror på för några veckor sedan lät helt fantastiskt. Men det är mycket som är fantastiskt i mitt liv just nu, och jag är egentligen bara en liten plutt. Snöbollen är i rullning, projekten hopar sig på hemmaplan och vissa är riktigt intressanta. Det gjorde lite ont i mig att besluta mig att inte ta vara på den här chansen. Vad som ekade i huvet vad “Du är en tönt som alla andra, en trygghetsnarkoman” Lilla fröken svensk, nu vill det till att jag gör något av den här våren med.

Älskade läsare, alla 200 älskade personer som följer mig.
Nu behöver jag er hjälp. Nu vill jag att ni bevisar att jag lyckats inspirera er till kreativitet, idérikedom och analytiskt tänkande. Jag behöver den mest nytänkande problemställningen och de häftigaste studieobjekten till min uppsats.
Ämnet: Företagsekonomi, affärsutveckling, entreprenörskap.

Fröken duktig kan aldrig säga nej, det är inte rätt. Därför är veckans tema “Fröken Duktig” vilket inkluderar pluttisnutt (läs: kvinnligt) företagande, systerskap och förebilder.

Foto: Jacob Ode, Entreprenörsjakten

Jag är en lycklig människa. Jag har fått chansen att knyta mig an till den maffia som ska rädda Sverige, och kanske världen. Nästan likt en sekt suger in medlemmar kan nyfikna inte motstå den kraft och hopp om framtiden som utsöndras. Jag gillar det, kämpar inte emot, och njuter av resan medan den varar. Sveriges unga entreprenörer.

Det är härligt. När det känns tungt finns någon där i ryggen ställer krav och inspirerar. Jag upplever det vara självklart att jag ska skapa min egen framtid - kanske rädda världen.

Jag är en del av UF-generationen - Ett bevis som många andra på vad som händer när du får uppleva idéförverkligande när du går din egen väg istället för gå den självklara vägen till att bli telefonist på närmsta telemarketingföretag. Ja, du kan ju även ha turen att som mig avslås jobbet, trots att du jobbat som telefonist i några år.

Men så lätt är det faktiskt inte, när du kämpat med din idé och ditt företag ett år, och av lidit både fysiskt och psykiskt, hjälper det inte ens att du står där på SM, säljer produkter till Svenskt Näringslivs ordförande omgiven av Sveriges mest driftiga unga företagare - du är trött, orkar inte med.. kanske tillochmed avskräckt. Kruxet ligger därför i att väcka den där lågan av motivation till liv igen.

Detta är vårt allas ansvar. Mamma, pappa, syster, bror, lärare och granne. Vi behöver inte hjälpa, bara stötta och handleda. Företagen måste våga söka och investera i nya idéer och värdera unga människors drivkraft. Kommuner, Landsting och Staten kan nå den tillväxt och minska arbetslösheten som de så gärna vill uppnå. Det är av denna anledning jag vördar alla som engagerar sig i Entreprenörsjakten. Från mamman som går med i facebookgruppen och läraren som följer via nätet till företagen, organisationerna, volontärerna och självklart tävlingsdeltagarna som gör Entreprenörsjakten möjlig! Precis som vi alla borde agera i utopin.

Hanna meddelar:

Intresserad? Skicka ett mail till info@entreprenorsjakten.se

Lämpligt för veckans tema finner jag en intervju med Magnus N:son Engelbäck, VD för Ung Företagsamhet, på Generationen.se. Läs den!

Jag gjorde avsåg i mitt tidigare inlägg att ta fram åsikter från de av minna läsare som kommit i kontakt med Ung Företagsamhet. Av de 200personer som läste inlägget fick jag två svar. Kan detta då jämföras med att 1/100 kommit i kontakt med Ung Företagsamhet?

Idag gästbloggar Rebecca Rehn, en driven ung tjej som vid sjutton års ålder deltog i ett volontärutbyte med fokus på hållbart entreprenörskap. Utbytet skapade drömmar om att starta eget och idag driver hon UF-företaget Världens Kopp som kombinerar hennes största intressen; entreprenörskap och miljöfrågor. Rebecca skriver även onsdagskrönikan för Driftig.nu, jobbar ideellt för PeaceWorks och kommer på minst en affärsidé per dag. När Rebecca blir stor vill hon bli Ecoprenör!

The children are the future. År 2006 lyckades Al Gore med sin film ”En obekväm sanning” dock utveckla en ny tanke - att det är Miljön som är framtiden. Grönt är det nya svarta som det så fint heter på modespråk och med största sannolikhet kommer framtidens företag vara alltmer fokuserade på att arbeta med miljökommunikation. Därmed tror jag att dagens ungdomar kan tjäna på att utveckla ett intresse för just hållbarhetsfrågor!

”Vi tror på unga människor och vi vill att de ska tro på sig egen företagsamhet” råder Ung Företagsamhets affärsidé och för mig är den helt klockren. Det är precis detta som Ung Företagsamhet har uppnått hos mig. Visste jag vad jag ville bli innan jag påbörjade denna kurs? – Svaret på denna fråga är nej, men nu vet jag – och det känns så himla häftigt att redan nu ha svaret på en av gymnasieelevernas mest ångestladdade fråga. Jag tror idag stenhårt på min företagsamhet, och jag har förstått att entreprenörskap främst handlar om engagemang och en vilja att förändra.

Mitt drömprojekt - Världens Kopp återkopplar mycket till mina erfarenheter från volontärutbytet och då främst hållbarhetstanken. Affärsidén är att erbjuda en termoskopp till medvetna studenter som värnar om miljön och sin privatekonomi och syftet är att vi ska försöka minska användandet av take away koppar vilka bidrar till att miljöproblemen i världen förvärras. Visste ni t.ex. att Sveriges befolkning årligen utökar Sveriges koldioxidutsläpp med 100 000 ton per år - bara genom köpandet av take away koppar?

Att kombinera företagsamhet med välgörenhet är nyckeln till framgång enligt mig. Vi kom vid ett tidigt skede överrens om att inte se Ung Företagsamhet som en inkomstkälla utan valde istället att bedriva en verksamhet som skänker en del av vinsten till klimatprojekt. Att vi lyckades starta ett samarbete med Plan Sverige, en av Sveriges främsta insamlingsorganisationer förvånar mig än idag och genom detta har vi inte bara fått experthjälp i form av coachning utan också stora försäljningskanaler och marknadsföring på exempelvis Faddergalan 2009 som sändes i TV4.

Att lyckas gå från idé till handling är helt oslagbart och vår resa har varit fantastisk! En stor fördel att jobba med ett UF-företag är att kreativiteten ständigt flödar och det har för oss redan från start funnits en känsla av att ingenting är omöjligt. Kanske var det också därför vi vågade fråga Johan Staël von Holstein under lunchen som vi i en tävling med Ung Företagsamhet vunnit med honom om han ville ställa upp på ett kort när han hoppar med oss. Detta var början på vår unika marknadsföringskampanj som går ut på att vi varje vecka hoppar med kända profiler som har ett intresse för entreprenörskap och är miljömedvetna. Närverkande är en stor del av företagande och under året har vi hoppat med bland annat Ivan Daza, Nils Grundberg samt föregående inspirerande gästbloggare Stefan Björklund!

Jag håller med om att det är barnen som är framtiden, och därför tycker jag att initiativet Playing For Change och Entreprenörskapsjakten är en utmärkt start för att främja entreprenörskapet hos ungdomar. År 2010 kommer att bli ett fantastiskt entreprenörskapsår och många nya projekt väntar!

När jag tittar tillbaka på året som gått kan jag inte annat än le. Trots att jag tar studenten ett år senare på grund av mitt volontärutbyte i Thailand så har hela det här året varit så värt det. Mycket av detta har jag att tacka den kurs som fick mig att finna mitt stora intresse i livet – Ung Företagsamhet.

Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Med denna mening avslutar jag min gästblogg hos Sara, som jag för övrigt är riktigt stolt över att ha fått skriva!

/Rebecca Rehn
Världens kopp

Ung Företagsamhet är en fantastisk organisation! Mängder med människor är involverade och jag tror få har kunnat undvika att komma i kontakt med Ung Företagsamhet. Mest troligt av dessa siffror att döma:

Antal regioner Ung Företagsamhet har verksamhet i: 24 (24)
Antal UF-företag: 6 050 (5 621)
Antal UF-elever: 19 954 (18 462)
Antal kvinnliga elever: 10 493 (9 421)
Antal manliga elever: 9 461 (9 041)
Antal rådgivare: 6 640 (6 310)
Antal skolor som erbjuder Ung Företagsamhet: 557 (521)
Antal elever som drivit UF-företag sedan starten 1980: Ca 194 000
2009/2010 (2008/2009)

Tyvärr visar inte dessa siffror något om hur många de är som arbetar med att göra Ung Företagsamhet möjligt samt få det att växa - personerna ute på regionkontoren. Adrian Swartz jobbar på Ung Företagsamhet i Kalmar, här berättar han varför han gör det han gör.

Att tänka utanför, verklighetsanknyta och framvecklas
I kalla, mörka, slaskiga november tog vi bilen till konferenshotellet Ystad Saltsjöbad. Det visade sig bli en otroligt trevlig konferens med föreläsningar, god mat och avslappnande spa. Minnena därifrån hamnar dock i skymundan. De hamnar i skuggan av en konversation… Japp, en konversation. Innan lunchen strax innan hemfärd får jag order om att göra intervjuer med lärare. Sagt och gjort, jag plockar min tallrik och sätter mig bredvid en man som ser trevlig ut. Chansningen är klockren och för mig till ”Willy från Skåne”, en av de mest engagerade UF-lärare jag träffat. Under intervjun sätter han ord på det som jag tror de flesta andra UF-lärare också tycker. Att det mest givande med lärarens arbete med UFär att se hur eleverna växer under kursens gång och utvecklas till unga vuxna. När ”Willy från Skåne” börjar prata om sina elever som vann priser på SM i UFoch fick gå upp på scen kommer tårarna i ögonen…

Det ögonblicket förstod jag vad vi verkligen arbetar med och som aldrig får glömmas bort. Vi arbetar med människor. Visst, vi pratar om affärsidé, affärsplan, budget.. men det vi arbetar med är människor.

Exempel på uttryck som vi använder inom UF; se möjligheter, att våga, ta-för-sig-samhet, att tro på sig själv. Allt detta är kopplat till personlig utveckling och här tror jag att vi, Ung Företagsamhet, gör ett otroligt viktigt jobb. Vi fyller en lucka som i de flesta fall står gapande tom i gymnasieskolornas verksamhet. Projektnamnet på UF-mässan är ”Våga Vara Egen” vilket är ett mycket tydligt exempel på målet med vår verksamhet – att forma självständiga, driftiga och initiativrika individer.

1966 fanns fem linjer att välja på gymnasiet. Idag finns minst 17 nationella gymnasieprogram, både studieförberedande och yrkesförberedande. I en fas i livet där man knappt börjat fundera på vem man ska bli eller vad man ska göra är plötsligt möjligheterna många och besluten är svåra. Oavsett vilket program man väljer kan man välja att läsa Ung Företagsamhet och jag tror att alla gymnasie-elever tjänar på det valet.

I den traditionella skolan bygger skolarbetet på fakta, information och konkreta kunskaper. I den traditionella skolan läser du en bok, lyssnar på lärarens direktiv och skriver ett prov eller en uppsats. Detta bör absolut inte försakas, men helt klart kompletteras.

I den moderna skolan bör det arbetasmed de mjuka faktorerna, att utvecklas och förberedas inför det vuxna livet, sådant som samarbetsförmåga, ledaregenskaper, konflikthantering och gruppdynamik men med individfokus. Istället för att följa instruktioner bör eleverna lära sig att skapa sina egna instruktioner. Alla behöver framvecklas, dvs utvecklas för framtiden.

I skolan gör man en säkerligen del praktiska projekt, men man är för dålig på att placera det ute i verkligheten. Jesper skrev tidigare om hur hans universitets-studier plötsligt fick större betydelse när han kunde applicera kunskaperna på sitt projekt. Likt man pratar om ”thinkoutside the box” bör skolan arbeta med ”thinkoutside the school”. Tonåren är övergångsperioden från barndomen till vuxenlivet. Du bör aldrig tappa din barnslighet, det tänker i alla fall inte jag göra, men hur mycket lär man sig om det verkliga livet efter gymnasiet i skolan idag?

Senaste tre-fyra åren har jag byggt upp ett socialt nätverk av unga entreprenörer från olika delar av landet. Min gissning är att 90% av dessa har drivit UF-företag. Ung Företagsamhet är en starkt bidragande orsak till att det allmänna intresset för entreprenörskap bara växer och växer.

När vi går mot ett mer och mer individualistiskt samhälle kommer dina personliga egenskaper och ditt sociala nätverk spela en allt större roll. Att framhäva vad du gör, har gjort, vilka kontakter du har, men framförallt vem du är kommer bli allt viktigare. Som Sara skrivit själv i tidigare inlägg bygger du ditt eget personliga varumärke. Om tio år tror jag att större delen av Sveriges arbetande befolkning kommer arbeta genom sitt eget företag. Heltid, deltid eller bara någon gång ibland. I det samhället vi är på väg emot kommer alla behöva bli entreprenörer. Är du som Stefan beredd att starta din entreprenörsresa?

Tack för chansen att använda din digitala megafon Sara!
Mvh,
Adrian Swartz

The Race - Yello
Du kan inte ha gått på en UF-mässa och missat dessa toner. Dessa toner får mig att hoppa och dansa med spasmiska rörelser, vad skulle jag annars göra med den upprymdhet inom mig? Mina vänner tycker att jag är ett freak, få av dem har också drivit UF-företag.

Jag är ett UF-fan, på gränsen till en stalker. Jag har drivit eget UF-företag och coachat fyra stycken. Jag har varit med i juryn för ett antal UF-tävlingar och besöker i genomsnitt tre stycken “Våga-vara-egen”-mässor per år. Det är underbart att få stå där och prata med UF:arna och höra dem berätta om sitt företagande. Jag vet inte vad som ligger bakom detta intresse, troligtvis som alltid en himla massa känslor (Som alltid från min sida.) Min tillvaro styrs av vilja och drömmar - och det är vad Ung Företagsamhet handlar om enligt mig.

Eftersom jag arbetat med ett antal företagsstödjande organisationer vet jag även vad många säger om UF - En entreprenöriell curlingföräldrer. Det må vara sant, men samtidigt ser jag just i detta nu hur det hjälper min lillasyster från misären, vilken en gymnasieelev utsätts för, då hon istället för att fundera kring hur hon ska klä sig under helgen funderar på hur hon ska forma nästa säljpitch under kommande kundmöte. Visst, allt är i mindre skala och du slipper redovisa sådana saker som moms, men du lär dig sköta bokföring, skriva affärsplan och marknadsföra dig själv och ditt företag enhetligt. Förhoppningsvis inspirerar det mer än vad historia-lektionen gör. (Historia var förövrigt det enda ämnet jag hade problem i gymnasiet)

Om Ung Företagsamhet skulle jag kunna prata om hur länge som helst. Men eftersom syftet i Ung Företagsamhet att skapa förändring hos människor tänkta jag låta dessa berätta själva.

Jag vill göra en undersökning med och ber er därför skriva i kommentarsfältet:
-Om du drivit UF-företag
- Vad du heter och vad du gör
- Vad som var det bästa med UF-tiden
(- Eller så kanske du varit engagerad på annat sätt?)
Svaren publiceras i inlägg på fredag.

Innan min träning igår stod några nya studenter och diskuterade Växjö och dess innehåll. Jag kände den känsla jag hade när jag kom hit med min stora väska alldeles ensam efter att ha rest 70mil. Jag kände inte en människa söder om stockholm. Allt var nytt.

Jag försöker minnas hur jag såg på Universitetsstudier under gymnasiet - för det första visste jag inte skillnaden på högskola och universitet. Det var avlägset, något jobbigt och svårt. Nu är jag nästan klar. Denna morgon började jag med att logga in på Ladok för att se om betyget på min senaste rapport kommit in. Listan av klarade moment var lång. Vad fort det gått. Det är inte mycket kvar nu - två paper, en metodbegreppstenta och en kandidatuppsats. 150hp/180hp.

Störst inverkan på mina tankar de senaste dagarna har två nya bekantskaper haft; Therese och Adrian. Therese som läst ett halvår på den utbildning jag snart är klar med. Jag känner igen hennes tankar, hennes driv och hur det lyser om henne när hon berättar om hur mycket hon tycker om utbildningen, fylld av förhoppningar. Adrian funderar på att börja utbildningen och har förhoppningar om att EBD is the shit. (Han gästbloggar här senare i veckan) Valet av att börja plugga är relativt stort, du ska ändå investera en hel del pengar och tid i det, flytta och byta livsstil. Jag ser dessa två och hur perfekta de båda är för EBD, de har precis den glöden jag har haft under min utbildning. Med rätt person på rätt plats kan under ske och jag hoppas de får finna sin plats.

Även Vikoria, som är i årskullen under mig, känner jag igen mig själv i. Under årskurs två har hon gått från tanke till handling och sveper nu som en västrukturerad tornado fram och skapar förändring, om än mest hos sig själv. Jag minns hur det kändes när lampan tändes och jag vann inte bara förtroende hos mig själv utan även hos andra.

Dessa tre gör att jag mår bra i magen, resan är densamma. Jag vet att det kommer gå bra och ser hur jag har förändrats under tre år på Universitetet.

Den utveckling som har skett hos mig är otrolig. Från att ha börjat här som en liten förvirrad blondin med ambitioner till att nu vara en självsäker och medveten ung kvinna. När jag träder in i ett rum vågar jag förlita mig på min kompetens och mina tankar. Jag borde skriva en bok om hur man lyckas med sina studier, eller tar sig igenom sina studier, men egentligen handlar det bara om två saker; Passion och nyfikenhet. Jag har haft passion för det jag läst därför har det varit lätt att lära, ta initiativ och lösa problem.

Igår ville jag hoppa av, ta ett brejk. Idag med lite perspektiv är läget helt annorlunda.

Det var slutet på förra veckans tema “Studier och Entreprenörskap”, nästa vecka väntar “Ung företagsamhet” - Vad jag alltid brunnit för. Anledningen till förra veckans tema var den föreläsning vi hade igår på Öppet Hus av Linnéuniversitetet. Det var mycket rök utan eld.

Det fina med att vara bloggare är som bekant att man kommer i kontakt med spännande likasinnade människor! Den här killen, Stefan Björklund, kontaktade mig för att berätta om sitt entreprenörskap samt sitt företag School’s out. Jag tar emot all inspiration jag kan få. Stefan är lika smart som mina föregående bloggare och kombinerar sitt entreprenörskap med studier.

Varför plugga när man kan vara entreprenör?
Ja, eller i varje fall egenföretagare? Den inställningen följde mig länge i livet, precis som Jesper skriver i nedanstående inlägg så startade min entreprenörsbana relativt sent. När jag var nymuckad från lumpen i maj 2003 hade jag ingen aning om vart jag ville ta vägen med mitt liv. I juni år 2002 var min plan att söka till någon av civilingenjörsprogrammen på KTH efter tre år på det naturvetenskapliga programmet vid Kärrtorps Gymnasium, men när jag blev utsläppt i det ”civila mörkret” från F16s kaserner i Uppsala var det inte alls det som jag var sugen på! Istället blev jag, ehm, brevbärare!

Under sommaren 2007 startade jag och en kollega företaget School’s Out, ett nischat eventbolag, främst riktat mot målgruppen avgångsstudenter i gymnasiet. Vid den här tidpunkten visste jag ingenting om hur det gick till att driva företag! Under företagets första 18 månader drev jag det samtidigt som jag jobbade heltid som brevbärare, och min kollega samtidigt som han studerade en KY-utbildning med inriktning på entreprenörskap inom Open Source.

Mitt verkliga intresse för entreprenörskap inleddes någon gång under sommaren 2008, tack vare en 25-årspresent från två goda vänner. Jag fick nämligen Fredrik Häréns Idébok, och tvärtemot vad Ervin skrev i tisdags så förändrade hans bok mitt sätt att tänka kreativt! Jag håller dock med Ervin om att Fredrik är en fantastisk föreläsare!

Under hösten 2008 kom jag och min kollega till ett vägskäl, skulle vi fortsätta att driva företaget på halvfart (det åt upp all vår fritid) eller skulle vi gå linan ut?

Svaret blev: Vi kombinerar studier med det egna företagandet! Jag började studera Entreprenörskap på Stockholms Internationella Handelskola, och min kollega inledde ett 4 månader långt äventyr med collagestudier i Santa Barbara! Många långa Skype-samtal blev det, men överlag fungerade riktigt bra!

Relativt snart insåg jag att kombinationen studera/driva eget gav mig maximalt med erfarenhet och är den optimala vägen för mig att gå. Vad vi än har haft för ämne på skolan har det alltid funnits ett case för mig att applicera kunskaperna. Både spännande och utvecklande! Det blev tolv mycket utvecklande och intressanta månader för mig både i skolan för vårt företag. Vi har nu etablerat oss på vår marknad och varumärket stärks för varje dag som går, jag har utvecklats mer 2009 än något år tidigare känns det som, underbar känsla!

Mina entreprenörsstudier är sedan mitten på januari avslutade, och nya studier väntar tyvärr inte förrän i höst då jag planerar att läsa på IHM Business School i Stockholm, något som jag ser fram otroligt mycket emot! Framtill dess får jag underhålla mig med att läsa grymma bloggar som denna, läsa underbara böcker som t ex Mind your own business av Gustaf Oscarsson och deltaga i roliga entreprenörsevents som Entreprenörsjakten!

Detta är två delar av min entreprenörskapsfilosofi:
- För mig är det otroligt viktigt att sätta mål, utan mål vet jag inte vart jag ska. Med tydliga mål blir det mesta väldigt konkret och enkelt.
-Min dröm kan ibland kännas långt bort, därför försöker jag alltid att ta små steg i rätt riktning, det är inte alltid jag kan ta det stora klivet på en gång men varje litet steg i rätt riktning gör att jag hela tiden närmar mig!

Det bästa av allt, min entreprenörsresa har bara startat! Nu kör vi!

/Stefan Björklund
School’s out

Jag är lycklig ikväll, jag har drabbats av massa entreprenöriell kärlek. Jag har gått från “Jag älskar internet!” till “Jag älskar människor!.

Jag vet inte om jag blev träffad av någon gudaglans när jag, istället för att smälla dörren i huvudet på Jehovas Vittnen, sa “Jag tycker det är underbart att ni försöker förmedla kunskap om det ni tror på. Ni är sanna entreprenörer”, varpå vi kom överrens om att inte vara överrens utan att verka för en bättre värld på vårat egna sätt. (Eloge till mig tack, inte alla som lyckas prata om entreprenörskap och inkubatorer med dessa) Idag har jag gått runt med ett stort leende på läpparna.

I lördags fick jag ett sms med förfrågan om att hålla i en paneldebatt om entreprenöriella förebilder under en inspirationskväll för blivande unga entreprenörer. (Inte medverka som jag trodde fram till igår) Nervositeten var total. Jag må vara bra på mycket, men att prata inför folksamlingar är något som ibland frambringar en mindre katastrof. Att inte bara hålla koll på vad jag själv ska säga utan även se till så att andra deltagare säger rätt saker, i rätt mängd, med rätt flyt kändes därför som mission impossible. Men då jag är vän av att försätta mig i sådana situationer som ger mig hjärtklappning tog jag mig an utmaningen, och det gick. Jag känner mig inte begränsad längre. Give me more!

Inte bara av detta kom lyckan. Som paneldebatt-ledare fick jag även äran att prata med de fyra entreprenörerna inför debatten för att lyssna på deras historier. Jag brann som vanligt vanligt, inspirerades och hade hundratals frågor att ställa. Mest inspirerade Mia Ekman mig när vi pratade drivkrafter. Frisör-imperium? Ja. Entreprenör? Ja. Rest runt på jordens alla modevisningar? Ja. Självklart var det arrangörerna av kvällen som tillförde mest för min magkänsla. Jag älskar att unga tjejer gör vad det tror på. Tack Nikolina, Hannah och Emma för att jag fick komma!

Camilla Ljunggren föreläste, självklart inspirerande. Det jag gillade bäst var: “Det finns inget som heter tur, det finns driftig, nyfiken och passionerad.”

Entreprenörskap. Entreprenörskap är vad min värld handlar om, entreprenörskap handlar om människor. Jag älskar människor. Ikväll var jag i mitt rätta element.

Älskar du också människor och entreprenörskap bör du söka till Entreprenörsjakten!

Hur som helst - Magkänslan är underbar. När det känns såhär lyckas man. Hoppas jag har den kvar till söndagens föreläsning.

Det finns inte bara Entreprenörsstudenter i Växjö - Vi finns överallt i Sverige! Faktiskt så finns det tillochmed en förening, denna kallas FENA. Idag berättar Jesper Lindmarker om sin entreprenöriella resa och startandet av FENA stockholm, en resa som började för ett år sedan i samband med Entreprenörsjakten.

Det var med stor uppskattning och en hel del skratt som jag läste Alexander och Nils-Petters inlägg i morse samtidigt som jag, stressad som alltid, slängde i mig en tallrik fil. Ändå vill jag börja med att motsätta mig dem till viss del. Jag är medveten om hyckleriet kring studiers frihet och min motsättning beror inte alls på att jag är någon som “…inte uppskattar ironi, eller som på annat sätt har svårt för begreppet humor…”. Tvärt om, jag rent av njuter av deras cynism och de återkommande gliringarna kring allt vad högre studier innebär. Vad jag däremot ytterligare vill belysa är att studenttiden och studier i sig inte nödvändigtvis är begränsande utan kan öppna många dörrar för en blivande entreprenör och att de har gjort det för mig.

Mitt intresse för entreprenörskap kom relativt sent i jämförelse med många andra unga entreprenörer. Jag hade exempelvis inget UF-företag, jag visste nog knappt att kursen fanns. När jag tänker efter var det inte förrän i april förra året, när vi började förberedelserna inför Entreprenörsjakten med vårt lag Power Strangers, som entreprenören inom mig slutade trycka på snooze och faktiskt vaknade. Ett fantastiskt lag för övrigt, bestående av: Chris “Jack-of-all-trades Stranger” Andersson, Beata “Creative Mind Stranger” Jungselius, Nick “Bullseye Stranger” Larsson, jag själv: Jesper “The-chat-up Stranger” Lindmarker och självklart vår entreprenörsstudent Sara “Powerbitch Stranger” Öhman. Inspirationen jag fick där av mitt lag och under jakten var ovärderlig och inte långt senare, i augusti, medverkade jag på Emax Nordic som resulterade i ytterligare övertygelse om hur storslaget entreprenörskap kan vara.

Fram till dess hade jag läst två terminer företagsekonomi på Stockholms Universitet. Ditintills hade universitetet inte visat prov på att uppmuntra entreprenörskap över huvud taget. Inte heller nämndes någonsin möjligheten att starta eget som ett alternativ. Att det var “Business Administration” som vi studerade, och inte, vad jag gärna hade sett som alternativ, “Business Creation”, är möjligtvis en förklaring till fenomenet.

Jag kom fram till att jag under hela mitt studieår inte hade hört begreppet entreprenörskap en enda gång, vilket kan tyckas motsägelsefullt på en utbildning som påstår att de ”erbjuder en modern och mångfacetterad ekonomutbildning”. Som tur var träffade jag en likasinnad student, kanske till och med lite för lik, bland alla dessa moderna ekonomer. Det mötet ledde till att vi två som kom att starta FENA Stockholm var Jesper Lejfjord (tel. 070 835 19 20) och Jesper Lindmarker (tel. 073 835 19 47). Om likheten var slumpen eller ödet vet vi såklart inte, och vi har heller inte kommit underfund med om detta har förenklat eller försvårat vårt arbete när vi, förståeligt nog, gång på gång blir ihopblandade.

Så startade alltså FENA Stockholm, med syftet att visa studenter en alternativ väg till anställning och karriär. Under våren och i framtiden ska vi, på arbetsmarknadsdagar och under evenemang, med förebilder, aktiviteter och djärv marknadsföring, visa att entreprenörskap är ett sätt att övervinna problem och att göra verklighet av idéer. Framförallt visa att en student är mer än kapabel till att göra detta.

Eftersom FENA har funnits sedan 2004 i Skåne har vi kunnat göra snabba framsteg. För två veckor sedan hade vi vår stora kick-off där 200 studenter och entreprenörer deltog i en helkväll av inspiration och mingel. Nu väntar en uppsjö av nya aktiviteter under våren där studenter ska kunna utveckla sitt entreprenörskap oavsett vem man är. Men det slutar inte där; FENA har som ambition att nå ut till alla Stockholms högskolor, från Handelshögskolan till Dans- och Cirkushögskolan, för att skapa möjligheter bland denna mångfald av kompetens som finns på Stockholms skolor.

Den gångna hösten har varit så full av aktivitet att jag knappt har haft tid att stanna upp, men nu när jag för ett ögonblick gör det ser jag hur det tidigare livlösa Stockholms Universitet har börjat utvecklas mot ett entreprenörscentrum allt eftersom fler studenter söker sig till FENA för att bli engagerade och organisationer som SIFE, SSES, och SU-innovation ansluter sig vid vår sida för att bidra. Detta har visat vilken kraft det finns bland oss studenter även om skenet kan bedra vid en första anblick. Från varje utbildning och samtliga institutioner - och Stockholms universitet har många - hittar vi drivna studenter med stor potential.

För att återgå till inledningen och varför jag inte håller med om att studier begränsar en entreprenör så menar jag att vi studenter har enorma möjligheter! CSN är vår riskkapitalist, vi har färre förpliktelser än dom flesta och många av oss kan disponera vår tid lite som vi vill. För mig var det en rejäl dos inspiration som krävdes för att jag skulle se möjligheterna även på universitetet, men sedan jag kom över den kullen har studierna aldrig varit lättare. Nu när det än en gång finns möjlighet att söka till Entreprenörsjakten kommer jag att kämpa för att så många som möjligt tar chansen och deltar, den typen av inspiration är ovanlig och har möjligheten att förändra många fler liv så som den gjorde med mitt.

Tack Sara för att jag fick bidra denna vecka.

Bästa hälsningar,

Jesper

Självklart finner ni även FENA Stockholm på facebook och på twitter!

Vi fortsätter på veckans tema “Studier och Entreprenörskap”. Efter Ervins eminenta bidrag igår kommer här ett gästinlägg med en annan attityd. Alexander Tatidis och Nils-Petter Nilsson driver tillsammans med Anna Fransson driver TASK Consulting. Och JA, de föreläser på söndagens föreläsning.

Du som inte uppskattar ironi, eller som på annat sätt har svårt för begreppet humor och när allvar blandas med lättsamhet bör sluta läsa nu. Du som inte är akademiker kan fortsätta utan risk.

Att läsa på ett universitet är lite som att bli belagd med fotboja, fast frivilligt. Du sitter inte helt inlåst som i ett fängelse, eftersom att lärarna (själva kallar de sig gärna för forskare, professorer eller något annat akademiskt besprutat ord som egentligen betyder härskare) helgarderat sig genom att vid upprepade tillfällen skrika ut att ”ni får skriva om vad ni vill”. När man sedan som student faktiskt väljer att skriva om ”vad man vill” så slängs den akademiska pekpinnen upp farligt nära ens eget ansikte.

Att starta och driva ett eget företag kan med samma liknelse jämföras med att som fånge få fri tillgång till rastgården på anstalten. Du får i princip göra vad du vill så länge du inte försöker bryta mot, eller gräva dig ut under väggen av, de lagar som fångvaktare Statsmakten Svea Rike byggt som en mur runt företagarnas Sverige. Eller. Du skall i alla fall inte åka dit om du nu väldigt gärna vill bryta mot lagen (då har du förmodligen High Chaparalls Big Bengt som en bra förebild). Du kan också heta Bert Karlsson, varpå det är allmänt accepterat att du gör precis vad fan som faller dig in just den dagen.

Vi har istället valt att starta företag samtidigt som vi studerar. Smart va?! Efter snart tre år med fotboja på rastgården Kronobergsanstalten HB (läs: Linnéuniversitetet a.k.a Växjö Universitet a.k.a Kalmar Universitet eller allt samtidigt) kan vi påstå att kombinationen företag och heltidsstudier gärna blir rätt snurrig. Detta gör i nio fall av tio ingenting eftersom att vi ”gör ju det vi tycker är roligt”. Problematiken med att skriva tre papers, läsa en metodkurs och planera en c-uppsats i kombination med göra ”det man tycker är roligt”, blir inte roligare ändå. Vän av ordning kommer här hävda att vi faktiskt får skylla oss själva eftersom att vi ju ändå VALT att studera, och VALT att starta företag av egen fri vilja. Och det må förvisso vara sant. Men det argumentet faller ungefär lika platt som att hävda att det är mitt fel när bilen inte startar för att batteriet är dåligt när det är åttio minusgrader ute (försök förklara det för chefen, eller försäkringsbolaget).

Vad är då poängen med allt detta? Varför utsätter vi oss för detta trots att situationen ser ut som den gör? Jo, kära barn. Eftersom att vi som företagare förmodligen (ett antagande från min sida) i slutändan kommer tjäna mer på vårt företagande än vad Ulla och Kalle från ekonomiprogrammet kommer göra som kassör respektive revisor på den lokala frisersalongen (vafalls, ett påhopp? Ja, du läste rätt. Det är det fina med att skriva en egen text på någon annans Blogg). Och eftersom att studierna faktiskt tar slut så småningom. Och eftersom att vi i Sverige faktiskt betalar skatt så att vi som vill skall kunna driva ett företag utan att behöva oroa oss för våra inkomster den första tiden (tack CSN, och mamma och pappa och alla andra som betalar för det).

Givetvis betalar vi ju tillbaka dessa pengar så småningom, men det kallas att skjuta sina kostnader på framtiden, ekonomer kallar detta för periodisering, alternativt kreativ bokföring (se redovisningsteori för närmare beskrivning). Samtidigt så får vi också en sådan där bra chans att kombinera ”det teoretiska med det praktiska” som alla lärare (läs: härskarna presenterade för några rader sedan) blir så där kissnödiga av att påpeka. Vi får helt enkelt ut lite mer av de ungefär 200 000 i studieskulder som vi drar på oss under våra tre år på anstalt.

En annan fin sak med just vårt företagande är att vi dessutom får göra något som gynnar andra, nämligen att hitta arbete till andra studenter, vi blir alltså the good guys. Trots att vi bara gör detta för att tjäna pengar. Att andra blir glada och också tjänar pengar är mer… ett nödvändigt ont?! Vissa kallar det samhällsentreprenörskap, vi ser det kanske lite mer som Robin Hood-kapitalism.

Sanningen är den att det ligger mycket självförverkligande i det vi gör. Det vore dumt att kalla det något annat. Det är väll bara Ingvar Kamprad som fortfarande kommer undan på att låtsas ha annat än pengar som det primära syftet med företagande (det hade jag också kunnat påstå om jag hade 200 miljarder). Det finns få saker som kan mäta sig med att se sitt eget företag växa baserat på egna insatser, att all tid man lägger ner faktiskt resulterar i något, något som inte är 97 sidor akademisk text om vad någon annan gjort och skrivit ytterligare 300 sidor om i en bok. Det känns helt enkelt bra att kunna skapa något eget och tjäna sig en slant på det. Samtidigt som att det känns bra att veta att andra också haft nytta av det. Vad som är meningen med studierna är fortfarande oklart.

Kan vi komma tillbaka på det ämnet? Skall ta ett varv till runt rastgården så får vi se.

Hasta luego:
Intern Q1267 Tatidis och Intern P9624 Nilsson

Jag har ett hemligt vapen, en superentreprenör i min närhet som jag beundrar och bollar idéer med dagligen – Ervin Alic. Med drivkraft, stor problemlösningsförmåga och tålamod klarar han av vardagen med mig, en stor bedrift. Samtidigt är han är heltidsstudent, filmregissör - samt EHVS coolaste, drygaste och längsta kille. Med anledning av hans stundande filmpremiär av hans debutfilm ”Domarjävlar!” tycker jag denna eminenta skribent (Ja, för han är krönikör också) är värd att få gästblogga.

”Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
gott intill morgontimma.
Månen sänker sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.”

Det är klart man börjar ett blogginlägg med slutet på Viktor Rydbergs klassiska tomtedikt från 1881. Vadan detta då? För att vara udda? För att på ett symboliskt sätt visa på mitt djup och konstnärliga sida som individ? Nej. Enbart eftersom det är kallt, snöigt och allmänt jävligt ute och just nu är det bara jag som är vaken. Jag är en tomte. Inte bara i bemärkelsen att jag sitter vaken varje natt och pluggar samtidigt som Cheers går på i bakgrunden på tv6. Jag är även född på julafton. Utöver att jag är en tomte så är jag även bloggdrottningen Saras manvän. Och utöver det är jag student på Enterprising and Business Development. Och så är jag uppenbarligen projektledare/producent/regissör för Filmprojektet Domarjälvar!

Fredrik Härén (han är en riktigt bra föreläsare, hans Idébok var dock ingen höjdare) pratar mycket om idéer och om att alla får sin stora idé någon gång i livet. Jag tror att detta är en av mina. Flera år har jag burit på denna filmidé och först nu har jag gjort den till en verklighet. Att jag förverkligar min idé beror på en kombination av faktorer. Först och främst fick jag den genom att jag själv var fotbollsdomare, fram till dess att jag började plugga här på Linnéuniversitetet, samt att jag läste en fristående kurs i Filmvetenskap på Växjö universitet innan påbörjandet av EBD-studierna. Att jag sen faktiskt vågade sätta idén till verket beror på en kombination av drivkraften man har/får som EBD-student och att jag tidigt i under min studietid blev invald/intvingad i ekonomföreningen EHVS-styrelse.

Den handlingskraften och viljan att utveckla som jag fick under tiden i EHVS genom att ofta få jobba ensam och i motivnd var påtaglig och den förde jag med mig in i filmprojektet. Kunskapen och de olika erfarenheterna som jag samlat på mig under några år blev till verklighet i form av ett filmprojekt. Ett filmprojekt som nu närmar sig sitt slut.

Jag och min vapendragare (sedan förskolan) Simon Johansson har bokat upp biografen Röda Kvarn i Sävsjö tisdagen den 23:e februari och planerar att inte bara ha världspremiären av vår film utan även en helkväll i filmen och fotbollens tema. För inte kan jag som tillfällig kultur-/sporentreprenör nöja mig med en visning? Nej. Vi jobbar för närvarande med att få tag i en allsvensk domare som kan föreläsa och jagar sponsorer för kvällen. Det handlar om att skapa mervärde för våra finansiärer, intressenter och övrig publik. En ”vanlig” filmare hade gjort filmen och hoppats på det bästa. Det håller inte i min värld. Jag ska med alla möjliga medel jobba för att vi ska nå vårt mål. Att få visas på SVT. Jag vet att filmen är bra. Jag vet bara inte hur bra den är i jämförelse med andra. Att vi under en finanskris lyckats samla in cirka 60 000 kr för att två amatörer skulle göra film måste vara ganska bra.

Intresserad av att se filmen i Sävsjö? Gå med i vår facebook fan-page. Där kommer det vara möjligt att anmäla sitt intresse för visningen när det börjar närmar sig. Vill och kan ni hjälpa oss nå vårat mål så får ni gärna försöka göra avtryck för filmen i Internetbruset och även uppmuntra traditionell media att intressera sig för den.

Tack för min stund i bloggrampljuset Sara och ni andra.
Förverkliga era idéer så snart ni kan.
/Ervin

Så: Följ Domarjävlar på Facebook och Twitter eller läs Ervins krönika “Jag vill att han ska dö!” om domarens utsatta situation på spelkanalen.com

Ervin kommer även att föreläsa på Linnéuniversitetets Öppet hus på söndag den 7 februari kl 12.00-12.30 om “Studier och Entreprenörskap”. Ni som inte kan medverka på plats kan se den via Bambuser. (Kanal: EBD)