Entreprenörsstudenten

Jag är bortskämd med att kunna skriva om sådant som jag känner något för, men på sista tiden har ämnena och bristen på passion lett till stagnation i bloggandet. Det tog mig en prommenad genom hemstaden med vovven för att finna ett ämne igen – BOLLNÄS.

Jag har försökt lära mig att hålla snattran om saker jag inte är riktigt insatt i. Ofta går det inte särskilt bra men när det kommer till Bollnäs har jag lärt mig. Det går lixom inte att komma med utlägg en gång i halvåret om hur man tycker att det borde vara och inte bry sig den resterande tiden. Inte populärt. Men när det nu är tre år sedan jag lämnade den här staden och jag nu uppfyllt en av sakerna jag reste iväg för att göra borde jag få säga några väl valda ord, med stor nervositet.

Exempelvis:
Vi har Brotorget, Arenabygget och Bolleberget - Ständigt omdebatterade utvecklingsprojekt med rejäla visioner. Stora och tunga där EN aktör ska ta på sig ansvaret och denne med detta projekt ska sedan rädda Bollnäs från urbaniseringen. Folket står redo för stenkastning.

All cred till styret– Det händer ju faktiskt saker trots gnäll, missnöje och påtryckningar. Det görs försök till nya evenemang, nya samarbeten, nya sevärdheter, nya skolor och nya projekt för att stötta unga men något gör att det inte når ända fram. Ofta hör jag ”Gör något ordentligt - Vi är less på plywoodskivor och öken” samtidigt som hoppet stagnerar – framförallt hos unga. Vad är det som blir så himla fel hela tiden?

Samarbete. Samarbete, samverkan och samkörning. Jag är otroligt imponerad över hur till synes lätt organisationerna i Växjö får ihop sina projekt. De kan varandra och de vill och förstår vikten av att samarbeta. I Bollnäs, upplever jag, att de där viljorna som finns till att utveckla befinner sig i olika block/grupper. Stolthet i att få igenom sin egna idé och motverka andra. Brist på självförtroende, brist på tron på andra och såklart – jante. Det kan inte bli annat än halvhjärtat.

”Det tog mig 20 år att ta mig ifrån det här stället” – Väl använda ord i låttexter och många är vi som känner igen oss. Vi är många unga som lämnat Bollnäs för att se oss om och av dessa är nog jag den med minst planer på att återvända. Ändå känner även jag stark tillhörighet, vilja att göra gott och utveckla. Detta är inget unik för just Bollnäs utan något jag tror är aktuellt för alla både större och mindre orter – så använd det! Tillochmed när jag prommenerade genom staden i spöregnet blev jag full av idéer av faktiskt genomförbara aktiviteter och projekt. Jag ser exempelvis en fin, välskött park brevid vår fina kyrka jag inte sett annat än a-lagare i. En viskväll kanske skulle bota heligheten i att sätta sin fot på den välvårdade gräsmattan?

(Här måste jag tillägga att kommunalrådet faktiskt mailade mig tidigare i vår och undrade om mina framtidsplaner och kom med tips på var jag kunde vända mig)

Bollnäs – Bollnäs, Bollnäs, Bollnäs… ge mig en liten lön och lite ansvar så ska jag hjälpa er att styra upp det här! Här står jag, ung och arbetslös, sjukt driven, enorm vilja, van klagomur, minst sagt kreativ och dessutom med erfarenhet av samhällsentreprenörskap, offentliga projekt och en hel massa mer. Jag är inspirerande, energisk, jag har lätt att få med mig människor och jag vill hjälpa er att samarbeta. Jag vill framförallt vända den allmänna bistra attityden till en ”Hej, här kommer vi”-attityd.

Även om jag sällan erkänner det (till mina anhöriga och vänners förtret) så bryr jag mig faktiskt om Bollnäs.

Min vän Anna är en ung person som återvänt till sin hembygd Mark för att driva ett projekt. Just nu driver hon bloggen “Nya ögon upptäcker Mark” där hon varje dag i Sommar skriver om en aktivitet som går att genomföra i Marks Kommun. Riktigt underhållande - gå in och läs!

Foto: Jacob Ode, Anna Lennartsson, Entreprenörspartiet och Sara Öhman

Hemma igen efter de bästa 1½ dygnen hittills i år med en hel del inspiration i bakfickan. Låt mig återge detta i mitt första dagboksinlägg:

Vid 20-tiden anlände jag till Göteborg i torsdags och letade då rätt på Hotell Odin där jag, tillsammans med alla andra deltagare, skulle bo under Entreprenörsjakten. Väl på hotellet retade jag rätt på mitt rum och när jag öppnade dörren visade det sig att jag fått tillång till en mindre lägenhet, med kök, soffa och en säng. Min rumskamrat hade nämligen velat skona mig från hennes hosta och dealat till sig två enkelrum. Najs! Jag hann inte njuta länge då bossen Gustaf ringde och sa ”Hej! Vi är på De Matteo.. ta den här och den här spårvagnen gå sedan dit och dit…” Eeh, ja. Småstadstjejen traskade raka vägen ut, hamnade bland massan av de glada IFK supportarna som just lämnat Ullevi och 5 minuter senare var jag där.

På De Matteo, som inte liknande något ställe du kan finna i närheten av Växjö, var de samlade. Entreprenörsjaktens arrangörer och deltagande lyssnade på den spännande entreprenören Mats (?), drack Sveriges godaste kaffe och målade oljemålningar (Med händerna?!) Verkligen kul att träffa alla i den brokiga skaran! Efter en kort visit fick jag lift till hotellet med tre deltagare från Stockholm som två minuter var främlingar. Märkligt.

Den stora dagen vi alla väntat på var kommen. Jag smög mig till Scandic Hotell Europa där jag mötte upp funktionären Eliene, Viktor Nord och Kvarndammen-Sten för att invänta deltagarna. Jag gladdes åt att även få uppleva Entreprenörjsakten från perspektivet som platsansvarig efter att nu både ha varit projektledare och deltagare. Kvarndammen caset bestod av att ta fram en strategi för deras närvaro i sociala medier. Tack Gustaf för att du placerade mig på det caset, jag lärde mig mycket.

Lunchen åt vi på Hagabadet, det var ingen slaffsig sallad likt den vi åt i Växjö utan fläskfilé med rödvinssås och potatisbakelse. Eftermiddagen flöt på bra och stämningen var god. När sista laget lämnat vår station packade vi snabbt ihop och återvände till hotellet för att med tight om tid svida om för gala. På 40 minuter hann jag (hör och häpna) duscha, sminka mig, styla håret och ta på mig gala kläderna, jag är imponerad.

Idégalan hölls på Ullevi Lounge. Entreprenörsjaktens deltagare blandades med Idéfestivalenfolket och resten av Göteborgs innovationssamhälle (hette det så?). Det var trevligt och jag tog mig chansen att lära känna Event management programmet från Campus Varberg som varit med och ordnat Entreprenörsjakten genom deras praktik. Trevligt gäng! När det var dags för prisutdelningen var jag sjukt pirrig. Allt arbete, slit, glädje, adrenalin, frustration, kaos och jagande hade kommit fram till detta. Samtidigt som jag ville veta vilka som var det vinnande laget ville jag inte att Gustaf skulle sluta snacka och det skulle vara över. Men… det vinnande laget blev…. Entreprenörspartiet!

Vann rätt lag? Helvettes JA! Äntligen får jag yttra mig. Eller får jag verkligen det? Ledsen lagen, men jag har följt Adrian, Ludde och Lisa i smyg och gjort allt för att hålla mig från att säga ”vilket bra jobb ni gör!” Men nu säger jag: SJUKT BRA JOBBAT! Så genuina och med glädje i allt de gör är de värda segern. Hälsa San Francisco!

Vi firade på Peakock. Tant som jag är traskade jag hemmåt när de andra drog vidare, ensam i kort klänning och klackar ner längs avenyn. Funderade om Taxi eller prommenad var säkrast, men valde spårvagn. Min numer fd boss är knäpp. Innan jag gick sa han åt mig ”Sara – Skaffa inget jobb, du har alla förutsättningar för att lyckas på egen hand.” Tack.

Och med det avslutar jag min Entreprenörsjakten-resa 2010.

Tänk om alla dagar vore som entreprenörsjakten - Utan all tidspress och rusande mellan stationer. Men tänk att ha alla dessa fantastiska unga drivna människor, från olika bakgrunder och städer, samlade på samma plats tillsammans med företagare. Det utbytet som skett mellan företagare-deltagare och deltagare-deltagare under Entreprenörsjakten är så himla häftigt - Det gör alla involverade lite bättre. Inspirationen gör att vi vill göra lite mer, både på egen hand och tillsammans.

Låt oss hoppas att detta bara är början på Entreprenörsjaktens övertagande av Sverige.

Tack alla fantastiska människor för att jag fick träffa er och smittas av er energi! Det var med stor ångest jag lämnade Göteborg för att återvända till Växjö och min uppsats-grotta. Men detta är en början, och min uppsats är ett avstamp. Jag vill bara göra, förverkliga, utveckla.

PS. Jag klarade min sista tenta och jag har fått VG på varenda kurs den här hyperaktiva terminen. Smaka på den. DS.

Foto: Jacob Ode, Entreprenörsjakten

Jag valde för ett år sedan att kalla mig “Entreprenörsstudenten” av en anledning – jag är ingen entreprenör. Att jag ändå valde ordet ”entreprenör” till mitt psuedonym var för att jag kände att mitt brinnande intresse för drivna människor behövde frodas. Jag ville ha en chans att inspirera andra och diskutera mitt favoritbegrepp. Det har jag fått göra.

Jag får ofta mail av människor som tycker att jag inspirerar dem och uppskattar min energi, människosyn och driftighet. Det stärker mig otroligt. Tänk att jag kan bidra till detta, jag som egentligen inte gör särskilt mycket. Det lustiga med detta är ändå att de som hör av sig till mig för att tala om hur jag som ”entreprenör” inspirerar dem är sådana sjuhelsikes entreprenörer/företagare själva. Några av dessa ska jag få träffa imorgon.

Detta skriver jag på tåget på väg till Göteborg. Det tar mig 10 minuter, mer behöver jag inte till just detta inlägg. I Göteborg, dit jag strax anländer, ska jag få vara med om Entreprenörsjaktens stora Sverige final. Det är så himla häftigt att få bevittna den idérikedom och drivkraft deltagarna i Entreprenörsjakten besitter. Jag önskar er alla att kunna få om ens en liten gnutta av den. Jag är så glad att jag ska få vara med imorgon och som ett litet spöke kunna placera mig i ett hörn för att inspireras.

Det finns inte en chans att jag skulle kunna sätta pengar på vem som blir vinnaren, alla är så sjukt skärpta. Vad jag vet är därför att det vinnande laget är det som verkligen kommer att ta ett stort steg längre, använda alla sina egenskaper/resurser mer än maximalt med viljan att vinna. Ett stort lycka till alla deltagare!

Now is the time. Sveriges mest skarpa unga entreprenörer samlade på en plats – Göteborgs gator. Följ den häftiga uppslutningen av Entreprenörsjakten 2010 på www.entreprenorsjakten.se

Till pressen: Om ni inte är där Sveriges framtid är samlad imorgon kommer ni missa många värdefulla scoop i framtiden. Ångra er inte.

Idag har jag glädjen av att gästas av Johannes Hansen, inspirationsföreläsare och rådgivare som leder utbildningsprojekt för framtidens ledare inom personlig utveckling. Johannes hjälper unga till självhjälp – det vill säga att få dem att ta tag i sin situation för att lösa deras problem. I detta inlägg spinner Johannes vidare på min puff till att uppmuntra 80-talisterna.

Jag inspireras av att följa Saras blogg och hur viktigt det är att ifrågasätta, utmana och stödja människor i att förändra perspektiv kring ”den nya generationens” utmaningar och möjligheter.

Det är precis något jag skulle vilja spinna vidare på i det här inlägget. Jag har så länge jag kan minnas intresserat mig för hur vi kan förädla och frigöra mänsklig potential för att höja livskvalitet. Det har lett mig på resor genom mängder med böcker men också ut i världen för att träffa många tänkare, filosofer, forskare, ledare och inspiratörer.

Det första som slår dig när du börjar att studera området är hur otroligt stort glapp det är mellan vad ”vissa” människor vet och använder sig av och vad den stora massan är medveten om och använder sig av. Men att det finns skillnader i vår befolknings kunskap är givetvis naturligt. Det som har slagit mig ännu starkare och som gör mig bekymrad är våra beslutsfattares begränsade insikt i hur vi tar tillvara på människors potential. Det har fått, får och kommer i framtiden att fortsätta få enorma konsekvenser för vår samhällsutveckling.

Jag säger inte att debatten kring olika incitament för att anställa unga inte är viktig, det är den i allra högsta grad. Det jag säger är att vi diskuterar hur vi ska kläcka ägget. Det behövs större fokus på hönan. Vi har idag majoriteten av en hel generation som går runt och inte har en aning om vad de vill göra. Fråga större delen av våra 80-90- talister vad de vill jobba med eller vad de vill göra i framtiden så kommer större delen svara ”jag vet inte”.

- Inte för att de inte har någon drivkraft. De är inspirerade och otroligt driva mot sina ambitioner.
- Inte för att de inte har någon vilja. De vill, tro mig.
- Inte för att de inte finns några möjligheter. De kan göra allt.
Utan på grund av att de står inför en stor samhällsförändring där deras omgivning, lärare och föräldrar kräver att de måste välja, de måste ha en utbildning och måste ha en titel.

Det finns ingen som berättar för dem att det inte handlar om att välja något utanför dig själv utan att det handlar om att söka inom dig själv för att finna vad du tycker är roligt. Det finns ingen som berättar för dem att de inte behöver veta exakt vad de vill, de behöver inte ha en permanent titel utan kan prova, göra ditt bästa, bidra och om det inte passar kan de prova något annat.

Jag träffar varje dag mängder med människor som arbetar med att stödja människor att drömma, finna sina ambitioner och våga ta steget till att förverkliga sina idéer. Det finns mängder med positiva initiativ inom skola, inom projekt för entreprenörskap, det skapas mängder med arbetstillfällen igenom företagsinkubatorer, matchmaking och initiativ där unga skapar relationer med företag.

Dessa initiativ fungerar för att fokus ligger på att frigöra individen egna resurser, finna drivkrafter och viljor för att sedan få stöd till att omvandla det till ett värdeskapande för företag, organisation, myndighet eller allmänhet. Det är ett proaktivt, bidragande förhållningssätt som skapar tillväxt.

Jag blir bekymrad när jag ser debatter som förstärker ungas roll som passiva mottagare, enheter som disponeras, problem som behöver lösas. Jag vill från politisk ledning se ett nytt grepp. Att ta tillvara på ungas drivkraft behöver bli mer än bara retorik.

Jag vill att våra ledare erkänner sin okunskap kring hur vi skapar optimala förutsättningar för lärande och tillvaratagande av mänsklig potential.

Jag vill att våra ledare startar en dialog med rådgivare, bjuder in projektledare som visar resultat och unga ledare för att komma fram till vad som egentligen är problemet och hur vi löser det.
Jag vill att våra ledare istället för att ge sitt stöd (klapp i ryggen), ger sitt stöd (pengar) till att frigöra tid och samordna aktiviteter för att lyssna efter vad som behövs och använda det som fungerar.

Jag vet att jag talar för en hel generation när jag säger att vi är trötta på retorik och okunskap.
Vi tror på och stödjer ledare som erkänner sin okunskap och bjuder in till dialog inte för att ”det ser bra ut” utan för att de är intresserade.

Vi tror på och stödjer ledare som inser att ledarskap inte är att ha alla svaren eller alltid veta vad som är rätt. Det är villigheten att söka efter svaren och öppenheten att erkänna vad som är rätt även om det innebär att svaret är obekvämt och kräver förändring.

Med framtidstro
Johannes

Vill du veta mer om Johannes?
www.johanneshansen.com
www.bokajohannes.se
www.johannesblogg.se
www.dennyagenerationen.se

På gång nu är spännande EMAX Nordic 2010 där unga drivna människor under en vecka får arbeta med case, umgås och inspireras. Detta är en liten puff för att få dig att söka eftersom jag tycker att det är en toppenbra grej som jag själv tänker söka till. Så sök nu, innan 1 maj!

Sök till EMAX Nordic 2010!

Är det här du?
o Du ser dig själv som entreprenör
o Du ser möjligheter och tar dem
o Du vill växa och möta likasinnade med samma drivkraft och
ambition
o Du är mellan 18-25 år

Då ska du söka till sommarens roligaste och mest inspirerande event, vi har 50 stipendier värda 15 000SEK att dela ut.
Ansök själv eller sprid detta till någon av dina grymma vänner!!

Deltagarna på Emax Nordic är upp till 200 av de främsta unga entreprenörerna från Danmark, Finland, Norge och Sverige. Fokus under evenemanget ligger på deltagarna och deras upplevelser. De ska när de lämnar Emax känna att de har fått både inspiration, ny kunskap och nätverkskontakter att använda sig av i framtiden. Upplägget på Emax är genomtänkt och innehåller en väl avvägd mix av affärssimulering, föreläsningar, nätverkande, sociala aktiviteter, fritid och middagar. Förstapriset på Emax har sedan starten varit en utlandsresa i entreprenörskapets tecken, mera äventyr alltså!

Vi kommer att bjuda deltagarna – dig på en dynamisk vecka med inspirerade internationella föreläsare, sociala nätverksaktiviteter och nya spännande programpunkter. Förutom det fullspäckade programmet kommer vi att tillhandahålla med mat och logi.

Datum för Emax Nordic i Svendborg Danmark 2010:
Evenemangets start är måndagen den 9 augusti med en invigning på förmiddagen.
Evenemangets avslut är torsdagen den 12 augusti och hemresan sker vid lunch.
Resan dit sker på söndagen den 8 augusti. Resan till och från evenemanget är betald med avgång och ankomst i Stockholm

Läs mer på: emaxevent.com

Så här söker du:
Skicka in ett personligt brev där du beskriver vad som gör dig till en entreprenör, innovatör eller framtida företagsledare och motiverar ditt deltagande.

Ansök nu, vi vill ha in din ansökan senast den 1 maj

Skicka din ansökan till:
Charlotta Boo
charlotta.boo@startcentrum.se

Hälsningar
Chris och Charlotta, rekryteringsansvariga

Foto: Ylla Von Malmborg
Min världsbild kanske är helt fucked-up och jag har aldrig dragit mig för att kalla mig naiv. Inte kan jag heller tillräckligt mycket om det politiska systemet, regleringar och skattesättningar. Jag har dessutom begränsad erfarenhet av arbetslivet - men jag är inte helt pantad.

Efter SVT-Debatt blev jag upprörd och aldrig har jag blivit så sugen på att bli politiker. Det talades om olika incitament för att få företag att anställa unga, sänkta arbetsgivaravgifter, förändringar i LAS som gör det lättare att anställa unga - Ja, tillochmed tillåtelse att sänka lönerna för unga. Idag debatterar ordföranden Centerpartiets ungdomsförbund, Magnus Andersson, i Aftonbladet om ungas möjlighet att välja lönenivå själva. Att kunna ta låg lön är en konkurrensfördel menar han. Jag säger som min vän Anna “WTF?!”

Jag tänker såhär - Min arbetsgivare ska inte anställa mig för att jag är “billig”, min arbetsgivare ska anställa mig för att denne vill investera i mig. Vill min arbetsgivare se mig utvecklas kommer den inte ge mig låg lön, inte hög lön utan rätt lön.

Visst, jag har också befunnit mig där - trott världen är inskränkt och vill mig illa, ingen tror på mig. Dock har jag på senare tid insett att det faktiskt har varit upp till mig att tro på det jag kan och skaffa självförtroendet till att uttrycka det. Jag förväntar mig inte att du som ung ska ut och jaga jobb till absurdum utan mer att du ska öppna upp dig för att komma till insikt. Företag består av människor, människor består av sådant som människor består av - grundläggande behov, intressen, socialt umgänge, kunskaps- och erfarenhetsutbyte och framförallt bekräftelsebehov. Jag är naiv, men jag tror att det viktigaste är att ge unga självförtroende och redskap för att utveckla sin interaktiva/sociala förmåga - inte att rea ut dem.

Det är sjukt komplext. 80-talister är egositer som vill rädda världen, 90-talister är vana att få allt serverat och ställer krav. Bara för att man ger unga ökad praktik betyder det inte att de nyttjar den. Bara för att du gör det lättare för företag att anställa unga betyder de inte att de anser att en ung person är rätt för jobbet (eller har möjlighet att anställa). Vi måste helt enkelt förändra vår världsbild, skaffa lite självförtroende och intresse för varandra.

Dessutom är min uppfattning att företag tycker det är trendigt att anställa ungt.

Lev, lär.

Bloggare? Låt oss hjälpas åt:

Du bloggare som vill vara med mig i kampanjen ”Lite (L) till 80-talisterna” – join in! Vad anser du om den här frågan? Varför är det värt att lägga lite kärlek på att förbättra förhållandena för vår generation?

Lite bloggdemokrati, tack! Vad kan VI göra?
- Jag utmanar er.

Ladda ned bilden här.

Människor är inte svåra, vi alla vill ha konkreta exempel för att fatta beslut. Tomma ord kommer man inte långt med, varken jag eller politiker. Känslor fungerar heller inte lika bra för att övertala, hur gärna jag än vill tro det.

Tackvare min medverkan under Digitala Statens nätverksträff idag fick jag tillfället att fundera över vad jag förväntar mig av offentlig förvaltning. Förutom att jag kom fram till att jag förväntar mig väldigt lite (telefonkö till skatteverket, medelålders damer i receptionen hos Försäkringskassan och att studera.nu krashar när jag är sen med att söka kurser) tog jag mig även för att analysera statens direktiv för förvaltningspolitiken.

Det finns inte en chans att någon politiker eller tänsteman når fram till mig genom ord som dessa:

Skulle detta vara något nytt? Hur ska de lyckas nå mig, en kritisk och ung “entreprenör”? Jag vill höra tillägget “..genom att göra såhär”

Tänk er att mitt informationsflöde ser ut likt detta under varje vaken minut:

Det talades mycket om sociala medier och individers vilja att nyttja sociala medier. Så ofta tröttnar jag på begreppet sociala medier och hypen kring det. Jag tvivlar på att jag är ensam. Ändå rör dessa diskussioner en stor del av min vardag, men min insikt är den att alla säger samma sak. Vad har jag då att göra i detta? Jag kan ge konkreta exempel, prata om mina känslor för det, dock krävs något mer. Mest troligt incitament för användning av sociala medier i det dagliga arbetet. (@chrisjangelov gav ett bra exempel om att börja genom gammal hederlig omvärldbevakning) Det vill säga: “Genom att…”

Jag älskar att prata om generationsskillnader! Under lunchen var val och beslut i fokus från diskussionen, detta i förhållande till ungas förmåga att söka information. Min generations latet i informationsförsörjningen ifrågasättes och påstods, för en gångsskull (!) vara bekväma egoister som inte bryr sig om sina val. Vad jag ville påstå i denna diskussion var att vi nog är den generation som genomför mest välgrundade och medvetna val. Kanske är det därför vi vill att det ska gå fort när vi administrerar annan information. Dessutom; Vi gillar att göra val.

Det var en hemskt intressant dag och jag fick lära mig mycket nytt. Bland annat om hur Riksantikvarieämbetet arbetar med sociala medier och runor (?) och om Karlshamns Kommun aktiverar medborgarna och försöker tänka nytt. Jag fick även, trots luddiga ord, veta hur direktiven från EU-delegationen implementeras. Sammanfattningsvis: Det görs så mycket för att utveckla servicen oss medborgare utan att jag bryr mig om att tänka på det. Detta vet jag tack vare de goda exemplen jag fick presenterade för mig.

Min presentation var inte klockren för diskussionen. Vill du se den ligger den uppe i min nya blogg.

Jag tror jag nått kulmen av självcentreringshet. Efter att ha lanserat årets egohemsida och föreläst om sig själv för medstuderande bör man få ett wake-up-call. Bra med mig nu - det finns faktiskt andra människor i världen.

Lite självdistans skulle inte sitta fel. När Anna och jag repade för föreläsningen för EBD-kvällen ringde än vän i studentföreningens företagsgrupp inom vilken temakvällen “Sälj dig själv och din idé” var i fullgång. Deras ena föreläsare hade hoppat av och vår vän undrade därför om vi kunde hoppa in och prata om hur vi brukar sälja/marknadsföra oss själva samt våra idéer. Det var en mycket lustig upplevelse att berätta ingående om sig själv för minst lika duktiga, kreativa och driftiga medstuderande, snacka skit för gymnasieelever eller medelåldern är ju en sak. Särskilt gillade jag den sista frågan vi fick av programkollegan Ulf:

“Känner ni aldrig att det är bra med er när ni ständigt jobbar med era personliga varumärken?”
- Exakt.

Visst, det är kul med omnämnanden, smicker och beröm, men jag har alltid haft svårt att ta emot det. Det finns så många som sagt så vänliga saker till mig på sistone och jag upplever att jag inte kan förvalta det. Vad jag gör är inget särskilt, det finns så många som gör så mycket mer. Grejen är att jag pratar om det, jag är aktiv och intresserad - framförallt tar jag initiativ. Det kan vem som helst göra.

Just skapade jag en ny sida på min nya site vilken jag uppkallade “Media” där jag samlade omnämnanden i tidningsartiklar, blogginlägg etc. Jag undrar hur jag blev ett sånt fan av att synas, har jag alltid varit det? Ofta upplever jag att jag gör för att sedan känna mig obekväm i resultatet. Egentligen tycker jag inte om att vara i blickfånget. Kanske är det tron på att man måste göra så mycket för att lyckas ta sig någon vart. En entreprenör ska synas och höras, vara kreativ och spejsad. Min insikt just nu är att jag vill göra.

Jobbsökande, eller kanske rädsla av att inte ha ett jobb inom 6 månader efter examen, tror jag är en faktor för min nyblivna vilja att synas. Som bekant är vår identitet starkt kopplad till vår sysselsättning i detta land. Att skapa brus är ett sätt för mig att höja kraven, för mig som egentligen är en trygghetsnarkoman kan det vara bra med lite tryck från omvärlden för att anta utmaningar. Exempelvis kan man snubbla över en sånhär annons för att sedan låta alla i regionen veta att man är jobbsökande:

Och ni ser ju resultatet på bilden ovan. En av 18 arbetssökande i SMPs nya bilaga “Affärsliv”.

Nu vill jag inte prata om mig själv längre. Nu vill jag prata om andra. Min klasskamrat Alexander skrev ett insiktsfullt inlägg om en av de viktigaste delarna i företagande - att omge sig av vänner. Jag kan inte prata nog om hur mycket på rätt plats vid rätt tidpunkt TASK Consulting befinner sig och bortsett från själva affärsidéen är de ett riktigt bra företag - inget skitsnack, bara verkstad.

Hit med ödmjukheten jag förut hade för mycket utav.
Bra med mig nu.

“Den EBD-student som tar examen och klagar på kaos ska fan inte ha någon examen!” sa min klasskamrat Anna igår när vi presenterade vår utbildning under EBD-kvällen som gick under temat “Hållbart företagande”. Visst håller jag med henne. De senaste dagarna har vi tack vare vårt framträdande igår fått tillfället att reflektera över vår utbildning - och den är fanimej den bästa utbildning som skapats. Ärligt talat.

Enterprising är inte samma sak som entrepreneurship. Enterprising=företagande, entrepreneurship=entreprenörskap. Vi fokuserar inte på nyföretagande - Vi fokuserarar på alla skeenden en organisation kan tänkas gå igenom. Vi tvingas inte rabbla begrepp som vi sedan tentar av - vi tvingas till ett helhetsperspektiv där vi ska ha förståelse för enskilda delar som för det stora sammhanget. Perspektiv. Vi äger våra egna problem och då vi befinner oss ute på okänt vatten säger vi “Hur ska jag lösa det här?” inte “Det här går inte”.

Jag vet inte hur de har lyckats, det är väl den där Johannisson som ligger bakom det. Vi vill kalla den utveckling vi går igenom för “EBD-evolutionen”, illustrerat ovan som förmågan att ha många ballonger i luften.

Årskurs 1: Totalt kaos. Välj dina egna teorier för att lösa uppgiften, stick ut på partnerföretaget och lär dig samarbeta med dina gruppmedlemmar. Här har du fyra projekt som du ska genomföra samt redovisa i projektrapporter samt muntliga presentationer till akademin och partnerföretaget. Vi ger dig några föreläsningar och förser dig med en handledare - skaffa nu koll på vad du behöver lära dig och var du hittar informationen samtidigt som du pitchar in dig hos ett företag på egenhand. Förvirrande för vilken nybliven student som helst.

Årskurs 2: Studiemetodiken sitter hyfsat, du vet hur du agerar på partnerföretagen och strategiskt har du värvat dina gruppmedlemmar. Men hur tusan hanterar man fem pågående projekt samtidigt? Dessutom måste du engagera dig utanför studierna för att ha en chans att få jobb efter studierna.

Årskurs 3: Att skriva en projektrapport är inget problem, inte heller analysera vilka teorier du behöver för uppgiften. På ditt nya partnerföretag är du bekväm, kanske lite för bekväm. Sätta individuella deadlines, planera arbetet med gruppen samtidigt som du är engagerad och jobbar extra - skulle det vara något konstigt?

Såhär ser Anna och jag på vår utbildning:

Var smart! Här har du en direktlänk till anmälan Studera.nu: https://www.studera.nu/aw/freeTextSearchResult.do?period=HT+2010&freeText=LNU-80041&lang=sv

På min nya blogg kan jag videoblogga! Som jag väntat! För att fira detta intervjuar jag min vän Anna om hennes företagande. Hon och hennes kollegor har ett udda problem - För många kunder.

Se intervjun här.

…eller besök deras underhållande företagsblogg.

Vilken dag - Vilka fantastiska människor! Sjukt drivna unga Entreprenörer, engagerade kunder, proffsiga funktionärer och skarp jury.

Läs mer i
- SMP
- VäxjöNytt
- GoEnterprise-bloggen
Eller lyssna på lag Triforce när de pratar om Entreprenörsjakten och framtidsplaner i SR (12min in)

Startskottet gick från Residenset i Växjö där Landshövdingen Kristina Alsér bjöd på frukost tillsammans med vår huvudfinansiär Länsstyrelsen. De åtta lagen tilldelades sin första ledtråd och gav sig sedan iväg till sin första av fem stationer - ovetandes om dagens uppdrag.

- Hos Växjö Kommun hade de i uppdrag att kartlägga en jobbansökningsprocess för att se hur kommunen, som länets största arbete, kunde locka unga drivna människor att jobba hos dem. Där ställdes deltagarna inför problemet hur ärliga de kunde vara i sin åsikt om kommunen som arbetsplats i sin presentation av sina kreativa idéer. Med i juryn satt representanter från personalavdelningen, informationsavdelningen samt en extern bedömare från en lokal reklambyrå som tidigare arbetat med liknande kampanjer. Tack Anna för att du fick stationen att funka!

- I Arbetsförmedlingens lokaler befann sig Aristum Institutet där deltagarna skulle komma med nytänkande projektidéer som skulle kunna tänkas minska arbetslösheten. Under den begränsade tiden var de tvugna att ta fram konkreta förslag på genomförbara projekt vilka de sedan skulle få en externvalidering till innan de presenterade dem för kunden. Ervin gjorde ett enastående jobb som platsansvarig!

- Det nystartade nätverket “Hjälp!?”, vilket Almi, Samhällsentreprenörerna, Drivhuset och Coompanion ligger bakom, ville ha hjälp med hur de skulle kunna koppla aktiviteter IRL (in-real-life) till aktiviteter online på facebook. Genom idéstormning fick de ta fram både fysiska aktiviteter och virtuella aktiviteter för att sedan koppla dem samman. Platsansvarige Hälsingestintan Evelina som rest långt för att hjälpa mig ska ha evigt tack för sin insatts!

- Svenskt Näringsliv hade mycket vänligt lånat ut sin konferensvåning till oss. I dessa hade deltagarna i uppgift att kläcka nya affärsidéer - med no limits! Den eminenta juryn beståeende av Henrik Löfberg (FlySmåland) Mattias Rundgren (Riksteatern) och Linnea Söderling (Drivhuset) hade sedan i uppgift att bedöma dessa när lagen försökte sälja dem och var vid dagens slut helt slut. Tack Sebastian för att du höll stämningen uppe!

Lagen fick under lunchen på Stortorget även en fartfylld tävlingsuppgift att utföra under 60 minuter. Momentet gick ut på att utveckla möjliga aktiviteter åt Växjö Citysamverkan för att “levandegöra” Stortorget när det inte är trafikerat. Kreativiteten flödadade och idéerna bokstavligen flög (som post-it lappar i vinden) över Stortorget. De tävlande hade sedan 30 sekunder att pitcha sina bästa förslag för de tre “drakarna” som var utsedda att döma. För att kunna plocka poäng var förslagen tvugna att bli godkända av två utav tre “drakar”.

Kvällen avslutades med mingelkvällen “Våga skapa framgång”. Vi möttes av livemusik och snittar, bjöds sedan på exotisk buffé, entreprenörs-quiz och självklart prisutdelning! Trots en kaotisk start med en dörr som gick i baklås in till köket, där mat, dricka och kökspersonal blev instängda (löstes genom manskraft), blev det en mycket härlig kväll. Emma och Nikolina är två helt fantastiska tjejer som med begränsade resurser kan skapa underverk! Jag hoppas verkligen att de fortsätter i samma bana. Även stort tack till Nätverket SIP som ville låna ut sina nyrenoverade lokaler till oss!

Det var endast två lag av de åtta deltagande som kvaliciferade sig till finalen, Sugarfreepoker och Far Kraft. Laget lyckades få flest poäng totalt och blev förutom en finalplats även vinnare av en team-buildningvistelse på exklusiva Kosta Boda Art Hotel. Härnäst följer ytterligare en delävling den 16 april i Stockholm och därmed två andra lag som ska kvalificera sig till Entreprenörsjaktsfinalen, som går av stapeln den 7 maj i Göteborg.

Det vinnande laget Sugarfreepoker! (Från vänster Victor Gardin, Viktor Johansson och Anton Ewetz)

Idag befinner jag mig i en dimma, ett antal gånger har jag trott att det varit mars eller februari. Vad har egentligen hänt de senaste månaderna? Hur som helst, efter att snabbt att fått hoppa in som projektledare för Entreprenörsjakten Växjö sent i januari är nu jakten genomförd!

Det är svårt att jämföra projekt och säga inom vilket man har lärt sig mest, men att driva Entreprenörsjakten Växjö har nog varit den största utmaningen som jag någonsin har haft. Med begränsad erfarenhet i sälj och kort om för förberedelser tid skulle partners in, deltagare rekryteras, lokaler bokas och övriga involverade samordnas. En sak är kan jag säga med säkerhet efter att ha gjort research och träffat en hel del företag/organisationer - det är att jag lärt känna Växjös näringsliv grymt väl. Att de senaste dagarna haft daglig kontakt med 50 personer, som alla varit involverade inför dagen, gav en helt ny upplevelse.

Ett stort tack till alla involverade!

Nu är det bara en vecka kvar till Växjö står värd för Entreprenörsjakten 2010! Den andra deltävlingen av fyra som hålls i årets Entreprenörsjakten kommer den 9 april bjuda Växjöborna på något de inte tidigare beskådat. 24 unga entreprenörer kommer släppas loss på fem olika företag i staden där de under tidspress kommer arbeta med verkliga problemcase - allt för att sätta deras entreprenöriella egenskaper på prov!

Möt de tävlande redan nu!
Jag tycker det är sjukt bra lag som kommer tävla här i Växjö - Alla är kapabla att ta hem storvinsten (resan till San Francisco) vid finalen i Göteborg den 7 maj, därför vet jag att det kommer bli ett sjukt bra event! Läs mer om de de tävlande på vår lagsite.

- Läs mer i vår pressrelease här! (Sprid den gärna om du har vänner som är intresserade)
- Gå med i vårt facebookevent för Entreprenörsjakten Växjö 2010

Följ tävlingen på plats
Har du turen att kunna ta dig till Växjö fredagen den 9 april är du välkommen till Stortorget, mitt i Växjö, mellan kl. 12.00-14.00. Här kan du träffa de deltagande lagen samt se när de löser ett av fem tävlingsmoment!

Följ tävlingen på nätet
Har du inte möjlighet att ta dig till Växjö? Inga problem! Deltagarna och projektledningen kommer att vara utrustade med kameror och med dessa sänder live på www.entreprenorsjakten.se

Våga skapa framgång
På kvällen bjuds alla medverkande i Entreprenörsjakten Växjö, deltagare, företagare, funktionärer och jury, till en kväll på temat “Våga skapa framgång”. Mat, underhållning och prisutdelning - förhoppningsvis lite inspiration! För de som orkar efter en lång dag bjuds det på eftersläpp på Grace Nightclub.

Vill du vara med?
Är du intresserad av att vara med den 9 april som volontär, jury - eller kanske är du från pressen och vill följa med bakom kulisserna in i tävlingsrummen? Maila en motivering till sara@entreprenorsjakten.se

Vi ses här!

PS. De närmsta dagarna kanske du kan hitta något Entreprenörsjakten-relaterat på youtube.. jag vet inte? DS.

Det låg något spännande i min brevlåga idag: Ett paket med en bok inuti. När jag tittade i den kunde jag inte bestämma mig om det var en kokbok eller turistguide - Det var en smakupplevelsebok!

Inledningen till boken lyder:

Välkomna!
Ta en resa genom Hälsingland och få smakupplevelser utöver det
vanliga. Landskapet erbjuder allt från förstklassiga resturanger till
mysiga gårdscaféer. I denna bok presenterar vi recept från 12 platser
som man ej bör missa när man befinner sog i Hälsingland. Nu kan ni
laga lika utsökt mat hemma och få er smak att vilja följa vägen vidare
till de härliga smakupplevelserna som Hälsingland har att erbjuda.
Låt smakupplevelsen börja!

Avsändaren av denna var det UF-företag som vann “Bästa vara” i Gävleborg - Smakupplevelser i Hälsingland UF. Företagets VD, Jenny Öhman, svarar på frågan om varför de vann:

“Vi vann eftersom vi har lagt ner så otroligt mycket tid på att produkten ska utlysa den kvalitet den gör. Vi har med hjälp av kunniga personer (såsom Per Johansson på Växbo Krog och Frasse Eriksson, folkhögskolan) valt ut de ställen som anses passa i boken. Vi ville få in de lokala leverantörerna i boken som skulle göra att den blev något annorlunda än en vanlig receptbok och den lokala anknytningen blev starkare. Även att den fast det är “reklam/marknadsföring” i hela boken ser den inte ut som en broschyr, förutom sista sidan ut som ett reklamhäfte. Vår idé med boken är att den ska kunna vara möjlig att utveckla t ex i andra delar av Sverige eller med nya teman.”

Ett toppen format på smakboken, säger jag som mest troligt är bokens största kritiker. (Ska min syster göra något ska det vara med klass) Jag har granskat många UF-företagare och dess produkter, men det går verkligen inte att urskilja att det är UF-elever som gjort den här boken. Riktigt snygg med ett bra koncept kring innehållet. För att inte tala om alla bra recept!

Vill du beställa boken? 89:- kostar den och du skickar din adress med din beställning till smakupplevelser.i.halsingland@gmail.com

Du kan även svänga förbi SM i Ung Företagsamhet på Älvsjömässan den 10-11 maj då Smakupplevelser i Hälsingland UF tävlar i “Bästa vara”. Där kan du köpa dig ett ex av boken.

Sedan har du sommarsemestern fixad!

Det är underbart att vakna frisk efter en veckas feber och värk och imorse hade jag bara lätt begränsad tillgänglighet av mina luftvägar. I rättan tid eftersom jag idag hade en lite annorlunda dag framför mig. Jag älskar UF-mässor, men det var något mer än en UF-mässa som ägde rum i Växjö idag. På Dag X, arrangerad av Växjö Kommun och Ung Företagsamhet, fanns UF-företag, företagare, offentliga och ideella organisationer samt vidareutbildningar representerade. Ni kan inte ens föreställa er aktiviteten som pågick i Tipshallen i Växjö.

Själv fick jag göra något jag aldrig gjort förr på mässan - jag var programledare för Öppna Kanalens direktsända studiosändning. Det började sjukt nervöst och knackigt. Inte jätte konstigt då jag måste påstå att det är en märklig upplevelse med människor som pratar i en öronsnäcka, headset, strålkastare och tre kameror att hålla koll på - samtidigt som man försöker få ett samtal att flyta. Efter några intervjuer började jag ändå trivas, men då var det såklart dags att avrunda. Den nedrans nervositeten. Det är sådanahär tillfällen jag trots upplevelsen och uppdraget blir mest imponerad över människorna jag får träffa och jag fick lära mig mycket nytt om Öppna Kanalen i Växjö. Det var superhärligt att få lära känna ännu en ny organisation full med glada eldsjälar!

Jag fick även träffa några gamla vänner i en ny form - och som om jag väntat på denna formalisering! Nätverket SIP, Almi, Coompanion och Drivhuset har slagit sig samman och bildat “Hjälp?!”. Hur bra är det inte med ett ställe att vända sig till för att få hjälp med sitt företagande istället för fyra olika alternativ. Jag tycker det är strålande att dessa organisationer visar att de är vänner samt att de samarbetar för att ta tillvara på drivkraft och idéer. Gå med i deras facebookgrupp för att få veta mer!

Dag X är självklart en mötesplats för unga drivna människor och jag stötte på en hel del glada ansikten som gjorde upplevelsen ännu bättre. Förutom att jag under eftermiddagen sällskapades av den duktiga minglaren Anna träffade jag den superduktiga fotografen Alexander, som berättade hur han lever på sitt intresse och talang. Jag träffade Maja som är tjejen med huvudet på skaft och sprang även på mina favorit damer just nu som hjälper mig lite med Entreprenörsjaktens avslutningstillställning. Appropå vikten att jobba med duktiga människor - Dessa tjejer måste vara de bästa jag jobbat med någongång. (Men vi är ej i hamn än) Jag kanske är lättimponerad, men egna initiativ är mer sällsynta än man tror.

Dagen var inte slut där. Efter en snabb mental omställning begav jag mig till min andra värld - Universitetet - för uppsatshandledning med min nya handledare. En kanske lika intensiv upplevelse som den samlade tidigare under dagen. Efter att jag råkat berättat om en idé rörande metodval jag fick häromdagen lyste handledaren upp - hon gillade den skarp. Jag har nu problem att dra mig ur detta, och jag är rädd att ta mig vatten över huvudet. Men jag är hardcore och visst kan jag studera all data som 20st personers twitternäterk genererar under en månad och den kunskap dessa genererar? Ehm..

För att toppa dagens avslutning och fira att jag äntligen är frisk begav jag mig till träningssalen för ett step/core-pass där instruktören valde att spela gubbrocksklassiker till min enorma glädje. Bon Jovi följt av Def Leppard, Kiss och Ratt - Alla mina favoriter.

Men kvällen är ännu inte slut - Jag har en uppsats som ska in kl. 9 imorgonbitti som jag av förklarliga anledningar inte kommit så långt jag borde med.

Tack kaffe!

PS. Bor du/befinner du dig i Göteborg imorgon hoppas jag du får chansen att stöta på Entreprenörsjakten Göteborg, den första av fyra deltävlingar i Entreprenörsjakten 2010. Ett stort lycka till gänget! DS. Läs mer här.

–
Studiofotot ovan taget av Björn Gullander, Öppna Kanalen

Jag får ta lite smällar ibland efter att jag predikat om saker och ting som jag tycker behöver förändras i samhället och finner dessa förändringar redan i rullning. Det kan typ vara ”Varför kan ingen uppmärksamma en stor variation av kvinnliga förebilder” – Driftig.nu, eller ”Ungdomar KAN! Stötta dem i deras företagare istället för att förkasta deras idéer” – Nätverket SIP. Den senare upptäckten var en rejäl smäll där jag fick skämmas. Då jag upptäckte Nätverket SIP, i synnerhet deras folkhögskoleutbildning Samhällsentreprenörerer, fick jag på riktigt se hur unga uppmuntras och stöttas i sitt entreprenörskap.

Samhällsentreprenörskap, kan man läsa det? Ja, det kan man och hade det funnits i Bollnäs hade chansen varit mindre att min rastlösa själ skulle bege sig mot Småland. Att under ett år lära sig allt som krävs för att självständigt kunna driva ett företag, eller ett projekt, samtidigt som du arbetar med att förverkliga din idé låter för bra för att vara sant.

Kvalitativ metod à tre timmar, snabblunch, gruppdiskussion i biblan kring hur nätverkstrukturer och innovationsprocesser hänger ihop var min dag fram till kl. 15.00 förra måndagen. Tung i huvudet begav jag mig den korta 5 minuters promenaden i snöstormen mot Nätverket SIP för lite studiebesök/uppiggning/stimulerande samtal med kreativa människor. När jag kom till SIP fick jag smita in till Samhällsentreprenörernas föreläsning. I hörnet, av vad SIP:arna kallar ”Kaosrummet”, satt gänget samlat i sofforna och fåtöljerna och vid en framskjuten whiteboard stod en kvinna och föreläste. På tavlan stod det ”Vad ger dig energi?” ”Mål/Vision” ”Kundnytta” och ”Lönsamhet” – Med andra ord så långt jag kunde komma mina kvantitativa metoder. Här fick de diskutera kopplingen mellan att vara fylld av energi samt förmedla den till kunden. Precis vad jag behövde.

Jag tycker om att träffa människor som har med Nätverket SIP att göra och SE-studenterna är inget undantag. När du kliver in genom dörren är allt möjligt och dina idéer tas på allvar, det är därför inte konstigt att SE-studenterna spottar ut sig idéer. (Det fick jag erfara under världrekordsförsöket i idégenerering i höstas) Efter föreläsningen pratade jag lite med Jesper, Micke, Joana och Stefan som benämnde möjlighetstänket som en av de bästa sakerna med deras utbildning. “Men hallå, är verkligen alla idéer möjliga att genomföra?” tänker jag som inte varit tillräckligt mycket hos Nätverket SIP, uppenbarligen.

Så vad gör de, Samhällsentreprenörerna? De lär sig driva företag och projekt - OCH de driver företag och projekt. Under året får de lära sig allt de behöver kunna för att sysselsätta sig själva. (Och så funderar offentliga myndgheter på hur de ska kunna minska ungdomsarbetslösheten… ett SIP till varje stad säger jag) Föreläsarna är både konsulter från näringslivet som berättar om hur det är att driva företag när de föreläser om sina specialistområden samt även universitetslärare som konkret visar hur exempelvis sköter affärsredovisning.

Varför just Nätverket SIP? Studenterna ger mig svaret. De berättar om hur de jobbar nära SIPs verksamhet och får hjälp med alltifrån hur man startar en förening till hur man fyller i EU-stödsansökan och marknadsföring genom sociala medier - Nätverket SIP är en väldigt bred paraplyorganisation för en mängd olika verksamheter. (Läs mer om dem här)

Jag måste få veta hur denna utbildning startades och frågar därför Sofie Sjöstrand på Nätverket SIP om varför och hur det är möjligt att genomföra denna underbara utbildning. Jag presenterar hennes svar rakt av, bara för att visa på den passion som finns hos SIP:

“Samhällsentreprenörer kom till när personer som var verksamma i Nätverket SIP hade en gemensam vision om att starta sin drömutbildning. Vi ville skapa en utbildning där man fick lära sig hur man blir en duktig, effektiv och kreativ entreprenör. Metodiken för kursen har vi utvecklat under flera år, bland annat genom de olika projekt och verksamheter vi drivit för utveckling av föreningar och blivande företagare. Vår metodik har även inspirerats av andra utbildningar och projekt runt om i Sverige, som bland annat Kaospiloterna och Communicare. För oss är det viktigt att bygga miljöer som är gynnsamma för det entreprenöriella tänkandet. En metod för detta är bland annat att erbjuda våra studenter att arbeta tillsammans med yrkesverksamma projektledare och företagare under utbildningstiden. Det finns heller inga lärare i kursen, utan föreläsningar och delmoment leds av Nätverket SIPs projektledare eller andra personer som är verksamma inom näringslivet eller inom myndigheter och föreningar. Vi tycker det är viktigt att få många olika perspektiv och entreprenörskap handlar inte enbart om att starta och driva företag. Dessutom ger vi på detta sätt våra studenter möjligheter att utveckla sina nätverk och hitta mentorer.

Att arbeta med att utveckla Samhällsentreprenörskursen och vår kreativa studentgrupp är det roligaste jobb jag någonsin haft”

Ett stort tack Samhällsentreprenörer för att ni visade mig fel och för att jag får umgås med er ibland! Och även Grattis till era nya lokaler!

Och vet ni vad? I höst börjar en ny klass med samhällsentreprenörer! Kanske får du vara med i denna om du ansöker nu!

Glöm inte heller att följa Nätverket SIP på twitter eller läsa Samhällsentreprenörerernas blogg!

Samma fråga ställde jag mig när min sambo förra året påade mig att söka. Aldrig att jag skulle finna tid till det, åka till Göteborg en heldag för en himla lek. Hmm nej, jag måste plugga, fullfölja andra engagemang. Dessutom: Inte hade jag någon chans att komma med.

Mitt enda budskap är: Sök nu, den 5 mars går tiden ut!

Det är ingen lek – I alla fall inte för de medverkande företagen. Det handlar inte om välgörenhet. Företagen är inte där för att stödja ungt entreprenörskap, då hade de kunnat stödja något annat event där de inte behövt engagera sig med mer än ekonomiska medel, företagen är där för att nyttja ungt entreprenörskap. Företagen är där för dina idéer - Och detta är möjligheten du får; att testa din egna förmåga och bidra till problemlösning i verkligheten med betydelsen av vad just du kan.

Sitt inte bara där – Du kanske tror du lever inspirerat, att vad just du gör är viktigt och inte behöver ifrågasättas. Är du så säker? Att blandas med andra människor från skilda bakgrunder med olika tankar, värderingar och idéer ger mycket. Andra perspektiv hjälper din egna utveckling, både personligt samt i vad du arbetar med i din vardag. Utmana dig själv!

Människor – Människor är vad det handlar om! Du inspireras av och träffar andra jämlika, diskuterar och knyter kontakter med personer i näringslivet. Nätverk är allt för oss unga och här får du chansen att på en ny och intim arena lära känna helt fantastiska människor.

Du ÄR en entreprenör! Även om du inte driver de supercoola företaget med den skarpa affärsidén så är du en entreprenör. Det är vad jag tror. Den där bubblande drivkraften i dig som får dig att vilja och utnyttja dina resurser maximalt – det är vad som gör dig till en entreprenör. Om inte annat får du motbevisa mig med ditt deltagande. (Driver du redan ett företag förstår jag inte varför du inte redan sökt..)

Varför Växjö?
Växjö är enligt mig den perfekta staden för Entreprenörsjakten; Dess läge, entreprenöriella klimat och storlek gör att alla kommer vara engagerade. Jag kom hit för 2½år sedan, endast för att jag i mitt sökande efter den perfekta utbildningen bara hade funnit ett alternativ. Småland, nästan ännu mer bonnigt än Hälsingland, men ok. Växjö verkade rätt fint de gånger jag rest igenom, dessutom är 3 år är ingen lång tid. Dessutom fanns ju ett Campus som erbjöd trevlig gemenskap, kanske skulle jag slippa utanför dess gränser. Fel hade jag - Staden med dess innehåll gör nu allt för att suga mig fast och få mig att stanna även efter min utbildning.

Det första jag minns är ”Expansiva Växjö”. Det stod på skyltar och var rubriken på olika möten vi studenter kunde gå på. Min gissning var att det var något som hade att göra med att det byggdes så himla många hus här. Expansiva Växjö har nu en helt annan betydelse när jag fått lära känna staden och näringslivet här.

Växjö är mitt tema denna vecka. Organisationerna som finns här, möjligheterna, omgivningarna och det småländska är vad Norrlänskan kommer att berätta om den här veckan.

Vill ni veta något kul? Det går bra för EBD-avgångsklassen 2010. Vi är 20 st som fortfarande hänger kvar och med några månader kvar till examen är statusen som beskriven nedan.

Igår var en stor dag för oss:
- Fyra av mina klasskompisar fick igår MFS-stipendium, de enda på Ekonomihögskolan som fick det. Två av dem ska till Thailand och två av dem ska till Rwanda. Grattis Samantha, Ida, Carl och Sebastian!
- Ervin Alic, min älskade sambo, hade premiärvisning av sin dokumentärdebutfilm “Domarjävlar!” vilken gjorde storsuccé på Röda Kvarn i Sävsjö. Stämningen var på topp och vi bjöds på en känsloresa från förtvivlan till magkrampande skratt-attacker!

Förutom det:
- Driver fem av oss företag som det går riktigt bra för trots att de ännu är i uppbyggnadsfasen. TASK Consulting vinner nya uppdrag och bygger nya samarbeten. Campusbokhandeln är ett vinnande koncept, kränger böcker på löpande band och utökar campus Student-kassor. Heja Anna, Alexander, Nils-Petter, Sebastian och Jocke!
- Jag tycker mig uppleva att många av oss blir erbjuden lite jobb och uppdrag här och där…

Vad är EBD? Enligt mig är det följande:
Det är ingen konst att lära sig de teorier som står i kurslitteraturen, vad som är en konst är förmågan att hantera detta i verkligheten, se samband och koppla ihop de olika typerna av kunskap man skaffar under sin utbildning. Detta är bakgrunden till att EBD startades.

EBD är en ekonomutbildning med inriktning på entreprenörskap, affärsutveckling och projektledning vid Linnéuniversitetet. Det som skiljer EBD mot traditionella ekonomutbildningar är att studenterna även läser informationsvetenskap och socialpsykologi, men den främsta skillnaden är pedagogiken. Studenterna läser inte kurser ämnesvis utan i temaform och har under hela utbildningen ett partnerföretag som de arbetar mot.

Examination sker således genom hur väl studenten lyckas applicera akademins teorier på partnerföretagets verklighet. Partnerföretag söker studenterna själva och de arbetar med ett partnerföretag i grupp (om två-tre personer) under ett helt år.

Studenterna
-Utbildar sig inte för att få ett jobb utan för att skapa jobb
-Självgående problemlösare
-Projektledare/affärsutvecklare/entreprenörer

Partnerföretaget
-Bidrar med sin tid under ett läsår/en termin
-Möjlighet att driva projekt de funderat på att genomföra
-Ökar självmedvetenheten i organisationen

Vill du träffa oss 90 studenter som går programmet just nu? Då är du välkommen till vår EBD-kväll den 14 april! I år om Hållbart Företagande. Miss Fransson och jag håller då i en presentation om EBD. Och även en förening med en fet release-fest på G, den 6 april drar vi igång!

EBD är inte för alla! Är det något för dig? Sök innan den 15 april!
Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet it is.

Foto: Jacob Ode, Entreprenörsjakten

Jag är en lycklig människa. Jag har fått chansen att knyta mig an till den maffia som ska rädda Sverige, och kanske världen. Nästan likt en sekt suger in medlemmar kan nyfikna inte motstå den kraft och hopp om framtiden som utsöndras. Jag gillar det, kämpar inte emot, och njuter av resan medan den varar. Sveriges unga entreprenörer.

Det är härligt. När det känns tungt finns någon där i ryggen ställer krav och inspirerar. Jag upplever det vara självklart att jag ska skapa min egen framtid - kanske rädda världen.

Jag är en del av UF-generationen - Ett bevis som många andra på vad som händer när du får uppleva idéförverkligande när du går din egen väg istället för gå den självklara vägen till att bli telefonist på närmsta telemarketingföretag. Ja, du kan ju även ha turen att som mig avslås jobbet, trots att du jobbat som telefonist i några år.

Men så lätt är det faktiskt inte, när du kämpat med din idé och ditt företag ett år, och av lidit både fysiskt och psykiskt, hjälper det inte ens att du står där på SM, säljer produkter till Svenskt Näringslivs ordförande omgiven av Sveriges mest driftiga unga företagare - du är trött, orkar inte med.. kanske tillochmed avskräckt. Kruxet ligger därför i att väcka den där lågan av motivation till liv igen.

Detta är vårt allas ansvar. Mamma, pappa, syster, bror, lärare och granne. Vi behöver inte hjälpa, bara stötta och handleda. Företagen måste våga söka och investera i nya idéer och värdera unga människors drivkraft. Kommuner, Landsting och Staten kan nå den tillväxt och minska arbetslösheten som de så gärna vill uppnå. Det är av denna anledning jag vördar alla som engagerar sig i Entreprenörsjakten. Från mamman som går med i facebookgruppen och läraren som följer via nätet till företagen, organisationerna, volontärerna och självklart tävlingsdeltagarna som gör Entreprenörsjakten möjlig! Precis som vi alla borde agera i utopin.

Hanna meddelar:

Intresserad? Skicka ett mail till info@entreprenorsjakten.se

Lämpligt för veckans tema finner jag en intervju med Magnus N:son Engelbäck, VD för Ung Företagsamhet, på Generationen.se. Läs den!

Jag gjorde avsåg i mitt tidigare inlägg att ta fram åsikter från de av minna läsare som kommit i kontakt med Ung Företagsamhet. Av de 200personer som läste inlägget fick jag två svar. Kan detta då jämföras med att 1/100 kommit i kontakt med Ung Företagsamhet?

Idag gästbloggar Rebecca Rehn, en driven ung tjej som vid sjutton års ålder deltog i ett volontärutbyte med fokus på hållbart entreprenörskap. Utbytet skapade drömmar om att starta eget och idag driver hon UF-företaget Världens Kopp som kombinerar hennes största intressen; entreprenörskap och miljöfrågor. Rebecca skriver även onsdagskrönikan för Driftig.nu, jobbar ideellt för PeaceWorks och kommer på minst en affärsidé per dag. När Rebecca blir stor vill hon bli Ecoprenör!

The children are the future. År 2006 lyckades Al Gore med sin film ”En obekväm sanning” dock utveckla en ny tanke - att det är Miljön som är framtiden. Grönt är det nya svarta som det så fint heter på modespråk och med största sannolikhet kommer framtidens företag vara alltmer fokuserade på att arbeta med miljökommunikation. Därmed tror jag att dagens ungdomar kan tjäna på att utveckla ett intresse för just hållbarhetsfrågor!

”Vi tror på unga människor och vi vill att de ska tro på sig egen företagsamhet” råder Ung Företagsamhets affärsidé och för mig är den helt klockren. Det är precis detta som Ung Företagsamhet har uppnått hos mig. Visste jag vad jag ville bli innan jag påbörjade denna kurs? – Svaret på denna fråga är nej, men nu vet jag – och det känns så himla häftigt att redan nu ha svaret på en av gymnasieelevernas mest ångestladdade fråga. Jag tror idag stenhårt på min företagsamhet, och jag har förstått att entreprenörskap främst handlar om engagemang och en vilja att förändra.

Mitt drömprojekt - Världens Kopp återkopplar mycket till mina erfarenheter från volontärutbytet och då främst hållbarhetstanken. Affärsidén är att erbjuda en termoskopp till medvetna studenter som värnar om miljön och sin privatekonomi och syftet är att vi ska försöka minska användandet av take away koppar vilka bidrar till att miljöproblemen i världen förvärras. Visste ni t.ex. att Sveriges befolkning årligen utökar Sveriges koldioxidutsläpp med 100 000 ton per år - bara genom köpandet av take away koppar?

Att kombinera företagsamhet med välgörenhet är nyckeln till framgång enligt mig. Vi kom vid ett tidigt skede överrens om att inte se Ung Företagsamhet som en inkomstkälla utan valde istället att bedriva en verksamhet som skänker en del av vinsten till klimatprojekt. Att vi lyckades starta ett samarbete med Plan Sverige, en av Sveriges främsta insamlingsorganisationer förvånar mig än idag och genom detta har vi inte bara fått experthjälp i form av coachning utan också stora försäljningskanaler och marknadsföring på exempelvis Faddergalan 2009 som sändes i TV4.

Att lyckas gå från idé till handling är helt oslagbart och vår resa har varit fantastisk! En stor fördel att jobba med ett UF-företag är att kreativiteten ständigt flödar och det har för oss redan från start funnits en känsla av att ingenting är omöjligt. Kanske var det också därför vi vågade fråga Johan Staël von Holstein under lunchen som vi i en tävling med Ung Företagsamhet vunnit med honom om han ville ställa upp på ett kort när han hoppar med oss. Detta var början på vår unika marknadsföringskampanj som går ut på att vi varje vecka hoppar med kända profiler som har ett intresse för entreprenörskap och är miljömedvetna. Närverkande är en stor del av företagande och under året har vi hoppat med bland annat Ivan Daza, Nils Grundberg samt föregående inspirerande gästbloggare Stefan Björklund!

Jag håller med om att det är barnen som är framtiden, och därför tycker jag att initiativet Playing For Change och Entreprenörskapsjakten är en utmärkt start för att främja entreprenörskapet hos ungdomar. År 2010 kommer att bli ett fantastiskt entreprenörskapsår och många nya projekt väntar!

När jag tittar tillbaka på året som gått kan jag inte annat än le. Trots att jag tar studenten ett år senare på grund av mitt volontärutbyte i Thailand så har hela det här året varit så värt det. Mycket av detta har jag att tacka den kurs som fick mig att finna mitt stora intresse i livet – Ung Företagsamhet.

Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Med denna mening avslutar jag min gästblogg hos Sara, som jag för övrigt är riktigt stolt över att ha fått skriva!

/Rebecca Rehn
Världens kopp

Ung Företagsamhet är en fantastisk organisation! Mängder med människor är involverade och jag tror få har kunnat undvika att komma i kontakt med Ung Företagsamhet. Mest troligt av dessa siffror att döma:

Antal regioner Ung Företagsamhet har verksamhet i: 24 (24)
Antal UF-företag: 6 050 (5 621)
Antal UF-elever: 19 954 (18 462)
Antal kvinnliga elever: 10 493 (9 421)
Antal manliga elever: 9 461 (9 041)
Antal rådgivare: 6 640 (6 310)
Antal skolor som erbjuder Ung Företagsamhet: 557 (521)
Antal elever som drivit UF-företag sedan starten 1980: Ca 194 000
2009/2010 (2008/2009)

Tyvärr visar inte dessa siffror något om hur många de är som arbetar med att göra Ung Företagsamhet möjligt samt få det att växa - personerna ute på regionkontoren. Adrian Swartz jobbar på Ung Företagsamhet i Kalmar, här berättar han varför han gör det han gör.

Att tänka utanför, verklighetsanknyta och framvecklas
I kalla, mörka, slaskiga november tog vi bilen till konferenshotellet Ystad Saltsjöbad. Det visade sig bli en otroligt trevlig konferens med föreläsningar, god mat och avslappnande spa. Minnena därifrån hamnar dock i skymundan. De hamnar i skuggan av en konversation… Japp, en konversation. Innan lunchen strax innan hemfärd får jag order om att göra intervjuer med lärare. Sagt och gjort, jag plockar min tallrik och sätter mig bredvid en man som ser trevlig ut. Chansningen är klockren och för mig till ”Willy från Skåne”, en av de mest engagerade UF-lärare jag träffat. Under intervjun sätter han ord på det som jag tror de flesta andra UF-lärare också tycker. Att det mest givande med lärarens arbete med UFär att se hur eleverna växer under kursens gång och utvecklas till unga vuxna. När ”Willy från Skåne” börjar prata om sina elever som vann priser på SM i UFoch fick gå upp på scen kommer tårarna i ögonen…

Det ögonblicket förstod jag vad vi verkligen arbetar med och som aldrig får glömmas bort. Vi arbetar med människor. Visst, vi pratar om affärsidé, affärsplan, budget.. men det vi arbetar med är människor.

Exempel på uttryck som vi använder inom UF; se möjligheter, att våga, ta-för-sig-samhet, att tro på sig själv. Allt detta är kopplat till personlig utveckling och här tror jag att vi, Ung Företagsamhet, gör ett otroligt viktigt jobb. Vi fyller en lucka som i de flesta fall står gapande tom i gymnasieskolornas verksamhet. Projektnamnet på UF-mässan är ”Våga Vara Egen” vilket är ett mycket tydligt exempel på målet med vår verksamhet – att forma självständiga, driftiga och initiativrika individer.

1966 fanns fem linjer att välja på gymnasiet. Idag finns minst 17 nationella gymnasieprogram, både studieförberedande och yrkesförberedande. I en fas i livet där man knappt börjat fundera på vem man ska bli eller vad man ska göra är plötsligt möjligheterna många och besluten är svåra. Oavsett vilket program man väljer kan man välja att läsa Ung Företagsamhet och jag tror att alla gymnasie-elever tjänar på det valet.

I den traditionella skolan bygger skolarbetet på fakta, information och konkreta kunskaper. I den traditionella skolan läser du en bok, lyssnar på lärarens direktiv och skriver ett prov eller en uppsats. Detta bör absolut inte försakas, men helt klart kompletteras.

I den moderna skolan bör det arbetasmed de mjuka faktorerna, att utvecklas och förberedas inför det vuxna livet, sådant som samarbetsförmåga, ledaregenskaper, konflikthantering och gruppdynamik men med individfokus. Istället för att följa instruktioner bör eleverna lära sig att skapa sina egna instruktioner. Alla behöver framvecklas, dvs utvecklas för framtiden.

I skolan gör man en säkerligen del praktiska projekt, men man är för dålig på att placera det ute i verkligheten. Jesper skrev tidigare om hur hans universitets-studier plötsligt fick större betydelse när han kunde applicera kunskaperna på sitt projekt. Likt man pratar om ”thinkoutside the box” bör skolan arbeta med ”thinkoutside the school”. Tonåren är övergångsperioden från barndomen till vuxenlivet. Du bör aldrig tappa din barnslighet, det tänker i alla fall inte jag göra, men hur mycket lär man sig om det verkliga livet efter gymnasiet i skolan idag?

Senaste tre-fyra åren har jag byggt upp ett socialt nätverk av unga entreprenörer från olika delar av landet. Min gissning är att 90% av dessa har drivit UF-företag. Ung Företagsamhet är en starkt bidragande orsak till att det allmänna intresset för entreprenörskap bara växer och växer.

När vi går mot ett mer och mer individualistiskt samhälle kommer dina personliga egenskaper och ditt sociala nätverk spela en allt större roll. Att framhäva vad du gör, har gjort, vilka kontakter du har, men framförallt vem du är kommer bli allt viktigare. Som Sara skrivit själv i tidigare inlägg bygger du ditt eget personliga varumärke. Om tio år tror jag att större delen av Sveriges arbetande befolkning kommer arbeta genom sitt eget företag. Heltid, deltid eller bara någon gång ibland. I det samhället vi är på väg emot kommer alla behöva bli entreprenörer. Är du som Stefan beredd att starta din entreprenörsresa?

Tack för chansen att använda din digitala megafon Sara!
Mvh,
Adrian Swartz

The Race - Yello
Du kan inte ha gått på en UF-mässa och missat dessa toner. Dessa toner får mig att hoppa och dansa med spasmiska rörelser, vad skulle jag annars göra med den upprymdhet inom mig? Mina vänner tycker att jag är ett freak, få av dem har också drivit UF-företag.

Jag är ett UF-fan, på gränsen till en stalker. Jag har drivit eget UF-företag och coachat fyra stycken. Jag har varit med i juryn för ett antal UF-tävlingar och besöker i genomsnitt tre stycken “Våga-vara-egen”-mässor per år. Det är underbart att få stå där och prata med UF:arna och höra dem berätta om sitt företagande. Jag vet inte vad som ligger bakom detta intresse, troligtvis som alltid en himla massa känslor (Som alltid från min sida.) Min tillvaro styrs av vilja och drömmar - och det är vad Ung Företagsamhet handlar om enligt mig.

Eftersom jag arbetat med ett antal företagsstödjande organisationer vet jag även vad många säger om UF - En entreprenöriell curlingföräldrer. Det må vara sant, men samtidigt ser jag just i detta nu hur det hjälper min lillasyster från misären, vilken en gymnasieelev utsätts för, då hon istället för att fundera kring hur hon ska klä sig under helgen funderar på hur hon ska forma nästa säljpitch under kommande kundmöte. Visst, allt är i mindre skala och du slipper redovisa sådana saker som moms, men du lär dig sköta bokföring, skriva affärsplan och marknadsföra dig själv och ditt företag enhetligt. Förhoppningsvis inspirerar det mer än vad historia-lektionen gör. (Historia var förövrigt det enda ämnet jag hade problem i gymnasiet)

Om Ung Företagsamhet skulle jag kunna prata om hur länge som helst. Men eftersom syftet i Ung Företagsamhet att skapa förändring hos människor tänkta jag låta dessa berätta själva.

Jag vill göra en undersökning med och ber er därför skriva i kommentarsfältet:
-Om du drivit UF-företag
- Vad du heter och vad du gör
- Vad som var det bästa med UF-tiden
(- Eller så kanske du varit engagerad på annat sätt?)
Svaren publiceras i inlägg på fredag.

Det fina med att vara bloggare är som bekant att man kommer i kontakt med spännande likasinnade människor! Den här killen, Stefan Björklund, kontaktade mig för att berätta om sitt entreprenörskap samt sitt företag School’s out. Jag tar emot all inspiration jag kan få. Stefan är lika smart som mina föregående bloggare och kombinerar sitt entreprenörskap med studier.

Varför plugga när man kan vara entreprenör?
Ja, eller i varje fall egenföretagare? Den inställningen följde mig länge i livet, precis som Jesper skriver i nedanstående inlägg så startade min entreprenörsbana relativt sent. När jag var nymuckad från lumpen i maj 2003 hade jag ingen aning om vart jag ville ta vägen med mitt liv. I juni år 2002 var min plan att söka till någon av civilingenjörsprogrammen på KTH efter tre år på det naturvetenskapliga programmet vid Kärrtorps Gymnasium, men när jag blev utsläppt i det ”civila mörkret” från F16s kaserner i Uppsala var det inte alls det som jag var sugen på! Istället blev jag, ehm, brevbärare!

Under sommaren 2007 startade jag och en kollega företaget School’s Out, ett nischat eventbolag, främst riktat mot målgruppen avgångsstudenter i gymnasiet. Vid den här tidpunkten visste jag ingenting om hur det gick till att driva företag! Under företagets första 18 månader drev jag det samtidigt som jag jobbade heltid som brevbärare, och min kollega samtidigt som han studerade en KY-utbildning med inriktning på entreprenörskap inom Open Source.

Mitt verkliga intresse för entreprenörskap inleddes någon gång under sommaren 2008, tack vare en 25-årspresent från två goda vänner. Jag fick nämligen Fredrik Häréns Idébok, och tvärtemot vad Ervin skrev i tisdags så förändrade hans bok mitt sätt att tänka kreativt! Jag håller dock med Ervin om att Fredrik är en fantastisk föreläsare!

Under hösten 2008 kom jag och min kollega till ett vägskäl, skulle vi fortsätta att driva företaget på halvfart (det åt upp all vår fritid) eller skulle vi gå linan ut?

Svaret blev: Vi kombinerar studier med det egna företagandet! Jag började studera Entreprenörskap på Stockholms Internationella Handelskola, och min kollega inledde ett 4 månader långt äventyr med collagestudier i Santa Barbara! Många långa Skype-samtal blev det, men överlag fungerade riktigt bra!

Relativt snart insåg jag att kombinationen studera/driva eget gav mig maximalt med erfarenhet och är den optimala vägen för mig att gå. Vad vi än har haft för ämne på skolan har det alltid funnits ett case för mig att applicera kunskaperna. Både spännande och utvecklande! Det blev tolv mycket utvecklande och intressanta månader för mig både i skolan för vårt företag. Vi har nu etablerat oss på vår marknad och varumärket stärks för varje dag som går, jag har utvecklats mer 2009 än något år tidigare känns det som, underbar känsla!

Mina entreprenörsstudier är sedan mitten på januari avslutade, och nya studier väntar tyvärr inte förrän i höst då jag planerar att läsa på IHM Business School i Stockholm, något som jag ser fram otroligt mycket emot! Framtill dess får jag underhålla mig med att läsa grymma bloggar som denna, läsa underbara böcker som t ex Mind your own business av Gustaf Oscarsson och deltaga i roliga entreprenörsevents som Entreprenörsjakten!

Detta är två delar av min entreprenörskapsfilosofi:
- För mig är det otroligt viktigt att sätta mål, utan mål vet jag inte vart jag ska. Med tydliga mål blir det mesta väldigt konkret och enkelt.
-Min dröm kan ibland kännas långt bort, därför försöker jag alltid att ta små steg i rätt riktning, det är inte alltid jag kan ta det stora klivet på en gång men varje litet steg i rätt riktning gör att jag hela tiden närmar mig!

Det bästa av allt, min entreprenörsresa har bara startat! Nu kör vi!

/Stefan Björklund
School’s out

Jag är lycklig ikväll, jag har drabbats av massa entreprenöriell kärlek. Jag har gått från “Jag älskar internet!” till “Jag älskar människor!.

Jag vet inte om jag blev träffad av någon gudaglans när jag, istället för att smälla dörren i huvudet på Jehovas Vittnen, sa “Jag tycker det är underbart att ni försöker förmedla kunskap om det ni tror på. Ni är sanna entreprenörer”, varpå vi kom överrens om att inte vara överrens utan att verka för en bättre värld på vårat egna sätt. (Eloge till mig tack, inte alla som lyckas prata om entreprenörskap och inkubatorer med dessa) Idag har jag gått runt med ett stort leende på läpparna.

I lördags fick jag ett sms med förfrågan om att hålla i en paneldebatt om entreprenöriella förebilder under en inspirationskväll för blivande unga entreprenörer. (Inte medverka som jag trodde fram till igår) Nervositeten var total. Jag må vara bra på mycket, men att prata inför folksamlingar är något som ibland frambringar en mindre katastrof. Att inte bara hålla koll på vad jag själv ska säga utan även se till så att andra deltagare säger rätt saker, i rätt mängd, med rätt flyt kändes därför som mission impossible. Men då jag är vän av att försätta mig i sådana situationer som ger mig hjärtklappning tog jag mig an utmaningen, och det gick. Jag känner mig inte begränsad längre. Give me more!

Inte bara av detta kom lyckan. Som paneldebatt-ledare fick jag även äran att prata med de fyra entreprenörerna inför debatten för att lyssna på deras historier. Jag brann som vanligt vanligt, inspirerades och hade hundratals frågor att ställa. Mest inspirerade Mia Ekman mig när vi pratade drivkrafter. Frisör-imperium? Ja. Entreprenör? Ja. Rest runt på jordens alla modevisningar? Ja. Självklart var det arrangörerna av kvällen som tillförde mest för min magkänsla. Jag älskar att unga tjejer gör vad det tror på. Tack Nikolina, Hannah och Emma för att jag fick komma!

Camilla Ljunggren föreläste, självklart inspirerande. Det jag gillade bäst var: “Det finns inget som heter tur, det finns driftig, nyfiken och passionerad.”

Entreprenörskap. Entreprenörskap är vad min värld handlar om, entreprenörskap handlar om människor. Jag älskar människor. Ikväll var jag i mitt rätta element.

Älskar du också människor och entreprenörskap bör du söka till Entreprenörsjakten!

Hur som helst - Magkänslan är underbar. När det känns såhär lyckas man. Hoppas jag har den kvar till söndagens föreläsning.

Det finns inte bara Entreprenörsstudenter i Växjö - Vi finns överallt i Sverige! Faktiskt så finns det tillochmed en förening, denna kallas FENA. Idag berättar Jesper Lindmarker om sin entreprenöriella resa och startandet av FENA stockholm, en resa som började för ett år sedan i samband med Entreprenörsjakten.

Det var med stor uppskattning och en hel del skratt som jag läste Alexander och Nils-Petters inlägg i morse samtidigt som jag, stressad som alltid, slängde i mig en tallrik fil. Ändå vill jag börja med att motsätta mig dem till viss del. Jag är medveten om hyckleriet kring studiers frihet och min motsättning beror inte alls på att jag är någon som “…inte uppskattar ironi, eller som på annat sätt har svårt för begreppet humor…”. Tvärt om, jag rent av njuter av deras cynism och de återkommande gliringarna kring allt vad högre studier innebär. Vad jag däremot ytterligare vill belysa är att studenttiden och studier i sig inte nödvändigtvis är begränsande utan kan öppna många dörrar för en blivande entreprenör och att de har gjort det för mig.

Mitt intresse för entreprenörskap kom relativt sent i jämförelse med många andra unga entreprenörer. Jag hade exempelvis inget UF-företag, jag visste nog knappt att kursen fanns. När jag tänker efter var det inte förrän i april förra året, när vi började förberedelserna inför Entreprenörsjakten med vårt lag Power Strangers, som entreprenören inom mig slutade trycka på snooze och faktiskt vaknade. Ett fantastiskt lag för övrigt, bestående av: Chris “Jack-of-all-trades Stranger” Andersson, Beata “Creative Mind Stranger” Jungselius, Nick “Bullseye Stranger” Larsson, jag själv: Jesper “The-chat-up Stranger” Lindmarker och självklart vår entreprenörsstudent Sara “Powerbitch Stranger” Öhman. Inspirationen jag fick där av mitt lag och under jakten var ovärderlig och inte långt senare, i augusti, medverkade jag på Emax Nordic som resulterade i ytterligare övertygelse om hur storslaget entreprenörskap kan vara.

Fram till dess hade jag läst två terminer företagsekonomi på Stockholms Universitet. Ditintills hade universitetet inte visat prov på att uppmuntra entreprenörskap över huvud taget. Inte heller nämndes någonsin möjligheten att starta eget som ett alternativ. Att det var “Business Administration” som vi studerade, och inte, vad jag gärna hade sett som alternativ, “Business Creation”, är möjligtvis en förklaring till fenomenet.

Jag kom fram till att jag under hela mitt studieår inte hade hört begreppet entreprenörskap en enda gång, vilket kan tyckas motsägelsefullt på en utbildning som påstår att de ”erbjuder en modern och mångfacetterad ekonomutbildning”. Som tur var träffade jag en likasinnad student, kanske till och med lite för lik, bland alla dessa moderna ekonomer. Det mötet ledde till att vi två som kom att starta FENA Stockholm var Jesper Lejfjord (tel. 070 835 19 20) och Jesper Lindmarker (tel. 073 835 19 47). Om likheten var slumpen eller ödet vet vi såklart inte, och vi har heller inte kommit underfund med om detta har förenklat eller försvårat vårt arbete när vi, förståeligt nog, gång på gång blir ihopblandade.

Så startade alltså FENA Stockholm, med syftet att visa studenter en alternativ väg till anställning och karriär. Under våren och i framtiden ska vi, på arbetsmarknadsdagar och under evenemang, med förebilder, aktiviteter och djärv marknadsföring, visa att entreprenörskap är ett sätt att övervinna problem och att göra verklighet av idéer. Framförallt visa att en student är mer än kapabel till att göra detta.

Eftersom FENA har funnits sedan 2004 i Skåne har vi kunnat göra snabba framsteg. För två veckor sedan hade vi vår stora kick-off där 200 studenter och entreprenörer deltog i en helkväll av inspiration och mingel. Nu väntar en uppsjö av nya aktiviteter under våren där studenter ska kunna utveckla sitt entreprenörskap oavsett vem man är. Men det slutar inte där; FENA har som ambition att nå ut till alla Stockholms högskolor, från Handelshögskolan till Dans- och Cirkushögskolan, för att skapa möjligheter bland denna mångfald av kompetens som finns på Stockholms skolor.

Den gångna hösten har varit så full av aktivitet att jag knappt har haft tid att stanna upp, men nu när jag för ett ögonblick gör det ser jag hur det tidigare livlösa Stockholms Universitet har börjat utvecklas mot ett entreprenörscentrum allt eftersom fler studenter söker sig till FENA för att bli engagerade och organisationer som SIFE, SSES, och SU-innovation ansluter sig vid vår sida för att bidra. Detta har visat vilken kraft det finns bland oss studenter även om skenet kan bedra vid en första anblick. Från varje utbildning och samtliga institutioner - och Stockholms universitet har många - hittar vi drivna studenter med stor potential.

För att återgå till inledningen och varför jag inte håller med om att studier begränsar en entreprenör så menar jag att vi studenter har enorma möjligheter! CSN är vår riskkapitalist, vi har färre förpliktelser än dom flesta och många av oss kan disponera vår tid lite som vi vill. För mig var det en rejäl dos inspiration som krävdes för att jag skulle se möjligheterna även på universitetet, men sedan jag kom över den kullen har studierna aldrig varit lättare. Nu när det än en gång finns möjlighet att söka till Entreprenörsjakten kommer jag att kämpa för att så många som möjligt tar chansen och deltar, den typen av inspiration är ovanlig och har möjligheten att förändra många fler liv så som den gjorde med mitt.

Tack Sara för att jag fick bidra denna vecka.

Bästa hälsningar,

Jesper

Självklart finner ni även FENA Stockholm på facebook och på twitter!

Vi fortsätter på veckans tema “Studier och Entreprenörskap”. Efter Ervins eminenta bidrag igår kommer här ett gästinlägg med en annan attityd. Alexander Tatidis och Nils-Petter Nilsson driver tillsammans med Anna Fransson driver TASK Consulting. Och JA, de föreläser på söndagens föreläsning.

Du som inte uppskattar ironi, eller som på annat sätt har svårt för begreppet humor och när allvar blandas med lättsamhet bör sluta läsa nu. Du som inte är akademiker kan fortsätta utan risk.

Att läsa på ett universitet är lite som att bli belagd med fotboja, fast frivilligt. Du sitter inte helt inlåst som i ett fängelse, eftersom att lärarna (själva kallar de sig gärna för forskare, professorer eller något annat akademiskt besprutat ord som egentligen betyder härskare) helgarderat sig genom att vid upprepade tillfällen skrika ut att ”ni får skriva om vad ni vill”. När man sedan som student faktiskt väljer att skriva om ”vad man vill” så slängs den akademiska pekpinnen upp farligt nära ens eget ansikte.

Att starta och driva ett eget företag kan med samma liknelse jämföras med att som fånge få fri tillgång till rastgården på anstalten. Du får i princip göra vad du vill så länge du inte försöker bryta mot, eller gräva dig ut under väggen av, de lagar som fångvaktare Statsmakten Svea Rike byggt som en mur runt företagarnas Sverige. Eller. Du skall i alla fall inte åka dit om du nu väldigt gärna vill bryta mot lagen (då har du förmodligen High Chaparalls Big Bengt som en bra förebild). Du kan också heta Bert Karlsson, varpå det är allmänt accepterat att du gör precis vad fan som faller dig in just den dagen.

Vi har istället valt att starta företag samtidigt som vi studerar. Smart va?! Efter snart tre år med fotboja på rastgården Kronobergsanstalten HB (läs: Linnéuniversitetet a.k.a Växjö Universitet a.k.a Kalmar Universitet eller allt samtidigt) kan vi påstå att kombinationen företag och heltidsstudier gärna blir rätt snurrig. Detta gör i nio fall av tio ingenting eftersom att vi ”gör ju det vi tycker är roligt”. Problematiken med att skriva tre papers, läsa en metodkurs och planera en c-uppsats i kombination med göra ”det man tycker är roligt”, blir inte roligare ändå. Vän av ordning kommer här hävda att vi faktiskt får skylla oss själva eftersom att vi ju ändå VALT att studera, och VALT att starta företag av egen fri vilja. Och det må förvisso vara sant. Men det argumentet faller ungefär lika platt som att hävda att det är mitt fel när bilen inte startar för att batteriet är dåligt när det är åttio minusgrader ute (försök förklara det för chefen, eller försäkringsbolaget).

Vad är då poängen med allt detta? Varför utsätter vi oss för detta trots att situationen ser ut som den gör? Jo, kära barn. Eftersom att vi som företagare förmodligen (ett antagande från min sida) i slutändan kommer tjäna mer på vårt företagande än vad Ulla och Kalle från ekonomiprogrammet kommer göra som kassör respektive revisor på den lokala frisersalongen (vafalls, ett påhopp? Ja, du läste rätt. Det är det fina med att skriva en egen text på någon annans Blogg). Och eftersom att studierna faktiskt tar slut så småningom. Och eftersom att vi i Sverige faktiskt betalar skatt så att vi som vill skall kunna driva ett företag utan att behöva oroa oss för våra inkomster den första tiden (tack CSN, och mamma och pappa och alla andra som betalar för det).

Givetvis betalar vi ju tillbaka dessa pengar så småningom, men det kallas att skjuta sina kostnader på framtiden, ekonomer kallar detta för periodisering, alternativt kreativ bokföring (se redovisningsteori för närmare beskrivning). Samtidigt så får vi också en sådan där bra chans att kombinera ”det teoretiska med det praktiska” som alla lärare (läs: härskarna presenterade för några rader sedan) blir så där kissnödiga av att påpeka. Vi får helt enkelt ut lite mer av de ungefär 200 000 i studieskulder som vi drar på oss under våra tre år på anstalt.

En annan fin sak med just vårt företagande är att vi dessutom får göra något som gynnar andra, nämligen att hitta arbete till andra studenter, vi blir alltså the good guys. Trots att vi bara gör detta för att tjäna pengar. Att andra blir glada och också tjänar pengar är mer… ett nödvändigt ont?! Vissa kallar det samhällsentreprenörskap, vi ser det kanske lite mer som Robin Hood-kapitalism.

Sanningen är den att det ligger mycket självförverkligande i det vi gör. Det vore dumt att kalla det något annat. Det är väll bara Ingvar Kamprad som fortfarande kommer undan på att låtsas ha annat än pengar som det primära syftet med företagande (det hade jag också kunnat påstå om jag hade 200 miljarder). Det finns få saker som kan mäta sig med att se sitt eget företag växa baserat på egna insatser, att all tid man lägger ner faktiskt resulterar i något, något som inte är 97 sidor akademisk text om vad någon annan gjort och skrivit ytterligare 300 sidor om i en bok. Det känns helt enkelt bra att kunna skapa något eget och tjäna sig en slant på det. Samtidigt som att det känns bra att veta att andra också haft nytta av det. Vad som är meningen med studierna är fortfarande oklart.

Kan vi komma tillbaka på det ämnet? Skall ta ett varv till runt rastgården så får vi se.

Hasta luego:
Intern Q1267 Tatidis och Intern P9624 Nilsson