Entreprenörsstudenten

Drömmar är viktiga och mina drömmar har hittills utgjort en stor del av min tillvaro. Men om definitionen av drömmar är “Drömmar kallas drömmar eftersom de inte kan bli verklighet” har jag nog bara haft en dröm - att bli prinsessa. Jag själv instämmer inte med definitionen. Efter att jag insåg att jag inte kan bli prinsessa har mer realistiska drömmar artat sig. De har varit många men alla har handlat om samma sak - att jobba hårt.

Jag tänkte på detta häromdagen - det är ju helt sjukt att drömma om möjligheten att jobba ihjäl sig, dvs. att alltid ha att göra, ränna runt och “rädda världen”. Allt jag vill är att ha en anställning där jag kan uträtta detta - jobb. Somliga drömmer om pengar, tillräckligt med medel att kunna utföra sina intressen. Men om mitt intresse är att jobba - Then what? Pengar driver mig inte, jag vill inte skaffa familj - så för vad?

Är detta typiska tankar för en naiv kvinna i 20-års åldern? Kommer detta att ändra sig? Om inte annat; bör jag sätta upp mig på nästa bästa terapuept-tid? Kan någon tala om vad det är för fel på mig? Är jag helt enkelt ett neurotisk freak?

Hur som helst; Drömmar begränsar. Exempelvis: Jag har sedan jag var liten sett att jag ska flytta (tillbaka) till Stockholm. Jag har sett framför mig att jag springer runt och uträttar saker tillsammans med alla andra stressade människor. Ett liv i storstaden (Inte nödvändigtvis Stockholm) är bilden jag har, och alltid har haft, av min framtid. Därför tror jag inte att jag kan bli lycklig i en mindre stad och missar därför säkert mängder med chanser. För vem vet, jag kanske skulle kunna bli lycklig med ett liv i Vetlanda? (Nej, jag skulle absolut inte bli lycklig av ett liv i Vetlanda)

Jag kan nog inte beskriva hur mycket jag vill till Stockholm. Herregud vad jag vill till Stockholm. Nära familjen i Hälsingland, nära min vän Linda och hennes växande familj i Uppsala, nära resten av världen med Arlanda, nära prommenader och ursprunget i Skälby/Järfälla och dessutom omgiven av kreativa, intelligenta människor. Jag tar gärna emot motargument som visar på varför man inte ska flytta till Stockholm via ohman.sara@gmail.com.

Jag tar även gärna emot erbjudanden till praktikplatser det närmsta halvåret.

Samtidigt - Att flytta till Stockholm vore det mest motsägelsefulla jag kunde göra. Ännu ett exempel på min dualistiska tillvaro. Jag vill inte göra det alla andra gör - jag vill skapa förändring. Och hur mycket förändring kan man skapa genom att följa med strömmen och göra vad alla andra gör? Trygghetsnarkomani ska inte vara min grej.

Vad är din dröm?

Nu ska jag presentera mina drömmar.

Jag gillar Växjö, helt klart. Och jag möter ständigt nya spännande människor som gör att jag bara tycker mer om staden.

Min syn på kommuner har varit ganska dyster, det tror jag ni kan instämma i. Men så möter man en eldsjäl som sätter världsåskådningen på spel. Jag bad därför denna eldsjäl, Anna Sjödahl på Närningslivskontoret, att kommentera Växjös näringsliv.

“Växjö har ett rikt och varierat näringsliv.

Fler startar företag (2007 fanns i Växjö kommun 7677 företag. 2008 7750 företag och 2009 hade det ökat till 7976, vilket ger att Växjö under de senaste åren ökat nettot av nya företag med 226!), ur det gamla växer det “nya” fram och företag i regionen har också tagit strategiska beslut om att nyanställa, öka sina marknadsdelar och därmed expandera. Nya företag ska attraheras till att etablera sig i Växjöregionen och vi ser redan nu hur vårt varumärke Europas Grönaste Stad har lockat utländska intressenter till regionen. Växjö kommun kommer fortsätta att jobba proaktivt och vara en god mångkampare inom näringslivsområdet.”

När min vän Susanne (som är uppväxt i Kilafors, en liten by utanför Bollnäs) besökte Växjö för första gången sa hon att hon trodde stan skulle vara mycket större, att hon upplevde city som en småstad. Det är vad jag tycker är charmigt med city, det upplevs litet och har få höga betonghus. Jag vände mig till Rosemarie på Citysamverkan och bad henne beskriva staden.

“Nu är det snart vår i Växjö.

Må gott!”

Nu kom ju jag till Växjö som 20-åring och har därför inte fått uppleva staden som ungdom. Mina två nyvunna och inspirerande vänner Emma och Nikolina berättar därför för mig om hur det är att vara ung i Växjö

“Att vara ung i Växjö har, som i så många andra städer, både sina fördelar och nackdelar. Utbudet till att studera är enormt för vår lilla stad. Det finns i alla fall åtta gymnasieskolor och ett brett urval av program på universitetet att läsa.

- Emma och Nikolina”

Något som jag förstått att är speciellt med Växjö är dess matkultur och det finns många välansedda resturanger och caféer. Jag frågar en av dess grundare, Mathias Gaunitz bakom Gusto Kaffe som har ett av Svergies bästa kaffen, vad han tycker om matlivet.

“Det goda Växjö,

Växjö är på många sätt en fantastisk stad och det finns verkligen anledning att tro på det goda. I synnerhet om man är intresserad av smak (mat, dryck, etc). Vi har bra restauranger (Gräddhyllan, Hemma hos oss, Lagerlunden, Moshi Moshi, PM & Vänner, med flera). Vi har bra producenter i och runt Växjö som kan tillgodose det mesta man kan tänka sig av ekologiskt kött, fantastiska ostkakor, sylt, fisk, charketurier, ost, etc. Om vi ser till att skapa en ostbutik, en charkbutik, två bagerier, en eller två vinbarer, två till tre kaffebarer till så blir vi lätt utsedda till Sveriges bästa centrumkärna! Kom igen, nu hjälps vi åt!”

Gusto Kaffe har inte bara grymt gott kaffe - de är även grymma på sociala medier. Erik Sellström beskriver deras case bra i sin blogg. Du kan följa dem på twitter och om du likt mig är en kaffeälskare måste du läsa deras blogg.

Växjö och småland är även ett underbart ställe för en entreprenörd. Igår hade jag möte med en fantastisk dam som är projektledare för Småländska Förebilder - en utställning om Entreprenörer. Ingvar Kamprad, Thorsten Jansson, Gun Novak mf.l. I’m in heaven! Utställningen kan du härnäst se i Växjö på Dag X (25/3) eller under Entreprenörsjakten (9/3)

Så, undrar du var du ska resa på en roadtrip? Växjö såklart. Glöm då inte att besöka vårt fina Smålandsmuséum med den underbara glasutställningen. Jag får aldrig nog!

Jag har en Växjö-organisation kvar att presentera, men den är alldeles för bra för att låtas vara med i ett samlingsinlägg. Håll till godo!

Söker du föreläsare så är Anna och jag är den perfekta duon! Och nu är vi billiga; För de 10 första bokningarna frånochmed nu tar vi bara ersättning för resa och lunch.

Min goda vän Anna och jag har lyckats dra på oss lite uppdrag nu, och så himla kul har vi! Anna pratar konkret om företagande, från att starta till att växa samt utnyttja sina resurser, och har goda exempel alla kan relatera till medan jag pratar om min kärlek till entreprenörskap, drivkraft och passion. En utmärkt kombo.

Våra projekt har varit (och är) präglade av mycket lärande och utveckling då vi som rookies i 2,5 år försökt arbetat oss in i näringslivet genom att bygga nätverk samt genom stor nyfikenhet och upptäckarglöd levererat tillfredsställande projekt. Vi är ett utmärkt exempel på tjejer av vår generation som tragglar med grabbarna och naivt tar oss an nya uppdrag. Anna driver TASK Consulting har rest runt och bott i flera länder, mig känner ni.

Så vem vet, vi kanske kan kalla oss proffs och ta betalt för vårt föreläsande snart? Jag och ni vet att billiga (gratis) föreläsare är oerhört svåra att få tag i. Kontakta oss nu, var du än bor i Sverige

Har ni lite cash tycker jag att ni ska spana in dessa sidor:
- Kvinnliga talare - Som Frida Haavisto (Driftig.nu och Beautiful Business) ligger bakom
-DF Communication - En nystartad byrå som jag smygkikar på genom facebook och twitter, där verkar det finnas mycket spännande att hämta. Mycket händer och jag väntar med spänning! Hur kan man inte fastna för “DFCommunication integrerar kommunikation i produkter/tjänster både internt och externt. Vår största tillgång är ung kompetens.”

Fotnot: Jag har inte använt bilden ovan i officiella sammanhang.

Vissa städer flyttar du till med tanken att du bara ska stanna en kort stund - En mellanperiod i livet, en transportsträcka. När du flyttar någonstans för att studera är det ofta så. Jag reflekterade inte särskilt mycket över vilken typ av stad Växjö var när jag flyttade hit; läget var bra, det var nära till Göteborg, Kalmar, Halmstad, Malmö och Jönköping. Dessutom skulle jag inte behöva lära känna mer folk än studenter.

I somras stannade jag kvar i Växjö istället för att åka “hem” till Hälsingland och fick då möjligheten att lära känna Växjö på ett helt annat sätt. Studenterna lämnade Campus så snart deras slutseminarium var avklarade, så jag tog min cykel och började upptäcka Växjö. Cykel visade sig vara det bästa sättet och jag kände mig snabbt som hemma. Underbart vackert är det utanför stadsgränsen!

Vad som får mig att gilla en stad är att organisationerna i den faktiskt gör något, helst genom samverkan. Samverkan finns det gott om i Växjö och genom flera försök har de på något sätt lärt sig att arbeta tillsammans. När ett nytt potentiellt projekt dyker upp vet organisationerna vilka de ska involvera och vad de kan bidra med, något jag verkligen får uppleva med Entreprenörsjakten.

Mitt nya smultronställe är Stadsbibloteket. Dit går jag gärna då jag har tid över och befinner mig i stan. Café å Läs har sjukt gott fika men ännu bättre är att det är lugnt och skönt, väldigt tyst i jämförelse med Universitetsbiblioteket.

Så nu med knappt tre månader kvar till examen får vi se hur mycket jag hinner kära ner mig i Växjö och hur länge jag kommer att stanna här.

Som jag skrev i tidigare inlägg: Det första jag minns är ”Expansiva Växjö”. Det stod på skyltar och var rubriken på olika möten vi studenter kunde gå på. Min gissning var att det var något som hade att göra med att det byggdes så himla många hus här. Expansiva Växjö har nu en helt annan betydelse när jag fått lära känna staden och näringslivet här.

Växjö är mitt tema denna vecka. Organisationerna som finns här, möjligheterna, omgivningarna och det småländska är vad Norrlänskan kommer att berätta om den här veckan.

Idag fyller mamma Karin år - därför tycker jag vi önskar henne ett stort GRATTIS!

Tyvärr kan jag för första gången på 23 år inte fira min mamma idag eftersom jag 70 mil bort ska ägna mig åt föreläsning kvalitativa forskningsmetoder (9-12), datalabb i SPSS (13-15) och rapportskrivande om nätverksstrukturer och innovationsprocesser (15-20) Vanliga studenter klagar på när de har uppgifter i en kurs som överlappar varandra. Vi har tre kurser som överlappar varandra under två veckor.

Kulturkrock är vad vi upplevt när vi för första gången på 2,5 år inom akademin får uppleva traditionella studier. Kursen företagsekonomiska forskningsmetoder kom som en chock. Tillsammans med 150 st andra studenter skulle vi fria EBD-själar låsas in i en stor föreläsningssal 12 timmar i veckan, det är tydligen en normal-dos föreläsningstimmar. På dessa föreläsningar går föreläsaren sedan systematiskt igenom sida för sida i kurslitteraturen samtidigt som vi får instruktioner i hur man läser en bok. De andra studenterna sitter förberedda med föreläsningsbilder, dessa har ju legat ute på studentportalen sedan en vecka tidigare. Vi förfäras över att behöva skriva vår första tenta på 1,5 år - de andra studenterna förfäras av att behöva skriva ett PM som ska vara 10 sidor och skrivas i en grupp om fyra personer.

Så, detta är vad de andra studenterna sysslat med när vi bedrivit mini-forskning på våra företag då vi med begränsade instruktioner eftersökt teorier och med dessa försökt tyda verkligheten. Redan en vecka in i utbildningen blev vi utskickade i verkligheten för att hitta företag att sälja in våra konsulttjänster till - eftersom vi två veckor senare skulle lämna in vår första rapport. Jag vet inte vad som är bäst.

Detta inträffade alltså just när jag i olika möten för potentiell samverkan i framtiden fick påminna mig om att “Just ja, jag är heltidsstudent också” då jag berättade om vad jag sysslade med. Dessutom håller vi som sagt på med en rapport som ännu ej är inlämnad, vilken vi får arbeta med på raster och helger, samtidigt som vi påbörjar arbetet med kandidatuppsatsen. Men vi hänger inte läpp.

…och jag har ju jobb och andra uppdrag också

Samma fråga ställde jag mig när min sambo förra året påade mig att söka. Aldrig att jag skulle finna tid till det, åka till Göteborg en heldag för en himla lek. Hmm nej, jag måste plugga, fullfölja andra engagemang. Dessutom: Inte hade jag någon chans att komma med.

Mitt enda budskap är: Sök nu, den 5 mars går tiden ut!

Det är ingen lek – I alla fall inte för de medverkande företagen. Det handlar inte om välgörenhet. Företagen är inte där för att stödja ungt entreprenörskap, då hade de kunnat stödja något annat event där de inte behövt engagera sig med mer än ekonomiska medel, företagen är där för att nyttja ungt entreprenörskap. Företagen är där för dina idéer - Och detta är möjligheten du får; att testa din egna förmåga och bidra till problemlösning i verkligheten med betydelsen av vad just du kan.

Sitt inte bara där – Du kanske tror du lever inspirerat, att vad just du gör är viktigt och inte behöver ifrågasättas. Är du så säker? Att blandas med andra människor från skilda bakgrunder med olika tankar, värderingar och idéer ger mycket. Andra perspektiv hjälper din egna utveckling, både personligt samt i vad du arbetar med i din vardag. Utmana dig själv!

Människor – Människor är vad det handlar om! Du inspireras av och träffar andra jämlika, diskuterar och knyter kontakter med personer i näringslivet. Nätverk är allt för oss unga och här får du chansen att på en ny och intim arena lära känna helt fantastiska människor.

Du ÄR en entreprenör! Även om du inte driver de supercoola företaget med den skarpa affärsidén så är du en entreprenör. Det är vad jag tror. Den där bubblande drivkraften i dig som får dig att vilja och utnyttja dina resurser maximalt – det är vad som gör dig till en entreprenör. Om inte annat får du motbevisa mig med ditt deltagande. (Driver du redan ett företag förstår jag inte varför du inte redan sökt..)

Varför Växjö?
Växjö är enligt mig den perfekta staden för Entreprenörsjakten; Dess läge, entreprenöriella klimat och storlek gör att alla kommer vara engagerade. Jag kom hit för 2½år sedan, endast för att jag i mitt sökande efter den perfekta utbildningen bara hade funnit ett alternativ. Småland, nästan ännu mer bonnigt än Hälsingland, men ok. Växjö verkade rätt fint de gånger jag rest igenom, dessutom är 3 år är ingen lång tid. Dessutom fanns ju ett Campus som erbjöd trevlig gemenskap, kanske skulle jag slippa utanför dess gränser. Fel hade jag - Staden med dess innehåll gör nu allt för att suga mig fast och få mig att stanna även efter min utbildning.

Det första jag minns är ”Expansiva Växjö”. Det stod på skyltar och var rubriken på olika möten vi studenter kunde gå på. Min gissning var att det var något som hade att göra med att det byggdes så himla många hus här. Expansiva Växjö har nu en helt annan betydelse när jag fått lära känna staden och näringslivet här.

Växjö är mitt tema denna vecka. Organisationerna som finns här, möjligheterna, omgivningarna och det småländska är vad Norrlänskan kommer att berätta om den här veckan.

Fysisk styrka är psykisk styrka är ett av mina ledord.Jag tror på fullaste allvar att om jag inte hade träningslokalen att gå till om kvällarna så skulle jag inte orka jobba så mycket som jag gör. I träningslokalen får jag dampa loss alla händelser och all press jag haft i bakhuvudet under dagen. Flåsa, pressa lite till, för att sedan gå hem och slappna av.

En god hälsa får dig att orka mer, att äta regelbundet (eller i mitt fall hela tiden eftersom jag älskar mat) är så oerhört viktigt för att du ska vara skärpt och orka. Likt alla andra “duktiga tjejer” drabbade magkatarren mig med besked i gymnasiet, något som kommer åter då och då. Men så länge jag äter rätt och tränar regelbundet så håller den sig borta. Ni som är drabbade vet hur underbart det är att vara fri detta otäcka monster i magen.

Förövrigt har jag just upptäckt pilates och jag tror på fullaste allvar att det kan rädda liv. Jag har aldrig haft ro med yoga eller liknande, men jag är nu frälst av pilatesen som både är effektiv styrketräning samtidigt som den är avkopplande. Andas in, andas ut.

Ni undrar var jag får min glädje och energi ifrån, detta är svaret.

Vill ni veta något kul? Det går bra för EBD-avgångsklassen 2010. Vi är 20 st som fortfarande hänger kvar och med några månader kvar till examen är statusen som beskriven nedan.

Igår var en stor dag för oss:
- Fyra av mina klasskompisar fick igår MFS-stipendium, de enda på Ekonomihögskolan som fick det. Två av dem ska till Thailand och två av dem ska till Rwanda. Grattis Samantha, Ida, Carl och Sebastian!
- Ervin Alic, min älskade sambo, hade premiärvisning av sin dokumentärdebutfilm “Domarjävlar!” vilken gjorde storsuccé på Röda Kvarn i Sävsjö. Stämningen var på topp och vi bjöds på en känsloresa från förtvivlan till magkrampande skratt-attacker!

Förutom det:
- Driver fem av oss företag som det går riktigt bra för trots att de ännu är i uppbyggnadsfasen. TASK Consulting vinner nya uppdrag och bygger nya samarbeten. Campusbokhandeln är ett vinnande koncept, kränger böcker på löpande band och utökar campus Student-kassor. Heja Anna, Alexander, Nils-Petter, Sebastian och Jocke!
- Jag tycker mig uppleva att många av oss blir erbjuden lite jobb och uppdrag här och där…

Vad är EBD? Enligt mig är det följande:
Det är ingen konst att lära sig de teorier som står i kurslitteraturen, vad som är en konst är förmågan att hantera detta i verkligheten, se samband och koppla ihop de olika typerna av kunskap man skaffar under sin utbildning. Detta är bakgrunden till att EBD startades.

EBD är en ekonomutbildning med inriktning på entreprenörskap, affärsutveckling och projektledning vid Linnéuniversitetet. Det som skiljer EBD mot traditionella ekonomutbildningar är att studenterna även läser informationsvetenskap och socialpsykologi, men den främsta skillnaden är pedagogiken. Studenterna läser inte kurser ämnesvis utan i temaform och har under hela utbildningen ett partnerföretag som de arbetar mot.

Examination sker således genom hur väl studenten lyckas applicera akademins teorier på partnerföretagets verklighet. Partnerföretag söker studenterna själva och de arbetar med ett partnerföretag i grupp (om två-tre personer) under ett helt år.

Studenterna
-Utbildar sig inte för att få ett jobb utan för att skapa jobb
-Självgående problemlösare
-Projektledare/affärsutvecklare/entreprenörer

Partnerföretaget
-Bidrar med sin tid under ett läsår/en termin
-Möjlighet att driva projekt de funderat på att genomföra
-Ökar självmedvetenheten i organisationen

Vill du träffa oss 90 studenter som går programmet just nu? Då är du välkommen till vår EBD-kväll den 14 april! I år om Hållbart Företagande. Miss Fransson och jag håller då i en presentation om EBD. Och även en förening med en fet release-fest på G, den 6 april drar vi igång!

EBD är inte för alla! Är det något för dig? Sök innan den 15 april!
Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet it is.

Den här veckan fick bloggen ta semester, något annat var helt omöjligt. Jag har arbetat en hel del med Entreprenörsjakten vilket inneburit möten med många intessanta människor och planering. Även en deadline på en rapport har spikats vilken försvårades med många goda skratt i min nya gruppkonstellation.

Intensiva veckor väntar. Men vet ni vad? Jag gör precis det jag alltid längtat efter. Varje dag har jag möjligheten att tala med inflytelserika människor om kraften hos unga människor samt tala om för mina jämnåriga varför att göra något av sin kapacitet is the shit. Troligtvis hade jag inte kunnat göra vad jag gör någon annan tid än just nu.

Som Go Enterprise-tjejerna Julia och Lisa säger: ”Vi vill att fler ska få uppleva samma sak som vi upplever varje dag – glädjen i att göra det man brinner för.”

Det här med arbete, vad är det? Vad är egentligen ett jobb? Jag jobbar aldrig och alltid. Jag får höra att det är så det är att vara en entreprenör. (Vilket jag ännu inte ser mig som, btw.) Allt jag gör, även om jag är student eller jobbar med den ena eller andra organisationen, flyter ihop med min tillvaro och fritid. Många undrar hur jag hinner, men jag hinner alltid. Jag kan inte förklara fenomenet bättre en Entreprenörsjakten-Gustaf så läs hans inlägg “Superzappare och Gigonomics”

När jag funderar varför jag aldrig känt det betungande att jobba slår det mig: Jag har aldrig haft ett jobb där jag inte haft fria händer. Mitt första riktiga sommarjobb hade jag när jag var 16år, jag jobbade som telefonist på ett företag som hade hand om kommunväxeln och en rad företags telefonpassning. Där satte de mig på en stol och sa “Varsågod Sara, detta lär du dig snabbt - nu går vi på semester” och aldrig hade servicen varit så bra på det stället. Därefter har det fortsatt, ingen har någonsin talat om för mig vad jag måste göra. Jag upplever detta vara lite farligt, även om dessa arbeten har utvecklat mig har jag aldrig varit styrd och så bra tror jag inte de flesta har de i arbetslivet. Jag njuter av att älska att jobba så länge jag kan.

Är man ung som jag får man många goda råd. Det bästa jag fått på den senaste tiden är “Du ska omge dig av människor som vill se dig framgångsrik.” Det är en känsla du får ganska snabbt när du arbetar med människor. Några är de som rynkar på näsan och ger dig axeln men många är även de som du upplever vara som du. Dessa människor är helt underbara att träffa.

När det känns tungt lever jag med dessa kommentarer i åtanke vilka jag fått den senaste veckan:
“Hoppas du stannar här, det behövs människor som du”
“Det är skönt att det finns eldsjälar som Sara”
“Helt otrolig tjej med ett driv som en jaguar.”

På twitter kan ni alltid följa vad jag gör. Följer ni mig inte redan kan lägger ni till saraohman. Andra trevliga unga människor jag tror ni skulle gilla att följa är:
@ViktoriaLarsson
@AdrianSwartz
@LudwigJonsson
@dileno
@thisistherese
@frejansson
@RehnRebecca
@MarkusWelin
@guff_se
@navidmodiri
@johannes_hansen
@ViktorNord
@AnnelieNaes

..och jag erkänner, jag har saknat att blogga. Vet ni hur underbart det är att blogga? (Även om interaktiviteten med kommentarer är få.)

Idag är jag en plutt, en naiv plutt med ångest. Jag valde nämligen att avstå en drömuppsats idag. “Entreprenörskap på liv och död” med en två månaders resa till det fantastiska utvecklingslandet Rwanda, och en riktigt grym uppdragsgivare.

Beslut svider.

Projektet kom till mig av den slump jag inte tror på för några veckor sedan lät helt fantastiskt. Men det är mycket som är fantastiskt i mitt liv just nu, och jag är egentligen bara en liten plutt. Snöbollen är i rullning, projekten hopar sig på hemmaplan och vissa är riktigt intressanta. Det gjorde lite ont i mig att besluta mig att inte ta vara på den här chansen. Vad som ekade i huvet vad “Du är en tönt som alla andra, en trygghetsnarkoman” Lilla fröken svensk, nu vill det till att jag gör något av den här våren med.

Älskade läsare, alla 200 älskade personer som följer mig.
Nu behöver jag er hjälp. Nu vill jag att ni bevisar att jag lyckats inspirera er till kreativitet, idérikedom och analytiskt tänkande. Jag behöver den mest nytänkande problemställningen och de häftigaste studieobjekten till min uppsats.
Ämnet: Företagsekonomi, affärsutveckling, entreprenörskap.

Fröken duktig kan aldrig säga nej, det är inte rätt. Därför är veckans tema “Fröken Duktig” vilket inkluderar pluttisnutt (läs: kvinnligt) företagande, systerskap och förebilder.

Foto: Jacob Ode, Entreprenörsjakten

Jag är en lycklig människa. Jag har fått chansen att knyta mig an till den maffia som ska rädda Sverige, och kanske världen. Nästan likt en sekt suger in medlemmar kan nyfikna inte motstå den kraft och hopp om framtiden som utsöndras. Jag gillar det, kämpar inte emot, och njuter av resan medan den varar. Sveriges unga entreprenörer.

Det är härligt. När det känns tungt finns någon där i ryggen ställer krav och inspirerar. Jag upplever det vara självklart att jag ska skapa min egen framtid - kanske rädda världen.

Jag är en del av UF-generationen - Ett bevis som många andra på vad som händer när du får uppleva idéförverkligande när du går din egen väg istället för gå den självklara vägen till att bli telefonist på närmsta telemarketingföretag. Ja, du kan ju även ha turen att som mig avslås jobbet, trots att du jobbat som telefonist i några år.

Men så lätt är det faktiskt inte, när du kämpat med din idé och ditt företag ett år, och av lidit både fysiskt och psykiskt, hjälper det inte ens att du står där på SM, säljer produkter till Svenskt Näringslivs ordförande omgiven av Sveriges mest driftiga unga företagare - du är trött, orkar inte med.. kanske tillochmed avskräckt. Kruxet ligger därför i att väcka den där lågan av motivation till liv igen.

Detta är vårt allas ansvar. Mamma, pappa, syster, bror, lärare och granne. Vi behöver inte hjälpa, bara stötta och handleda. Företagen måste våga söka och investera i nya idéer och värdera unga människors drivkraft. Kommuner, Landsting och Staten kan nå den tillväxt och minska arbetslösheten som de så gärna vill uppnå. Det är av denna anledning jag vördar alla som engagerar sig i Entreprenörsjakten. Från mamman som går med i facebookgruppen och läraren som följer via nätet till företagen, organisationerna, volontärerna och självklart tävlingsdeltagarna som gör Entreprenörsjakten möjlig! Precis som vi alla borde agera i utopin.

Hanna meddelar:

Intresserad? Skicka ett mail till info@entreprenorsjakten.se

Lämpligt för veckans tema finner jag en intervju med Magnus N:son Engelbäck, VD för Ung Företagsamhet, på Generationen.se. Läs den!

Jag gjorde avsåg i mitt tidigare inlägg att ta fram åsikter från de av minna läsare som kommit i kontakt med Ung Företagsamhet. Av de 200personer som läste inlägget fick jag två svar. Kan detta då jämföras med att 1/100 kommit i kontakt med Ung Företagsamhet?

Innan min träning igår stod några nya studenter och diskuterade Växjö och dess innehåll. Jag kände den känsla jag hade när jag kom hit med min stora väska alldeles ensam efter att ha rest 70mil. Jag kände inte en människa söder om stockholm. Allt var nytt.

Jag försöker minnas hur jag såg på Universitetsstudier under gymnasiet - för det första visste jag inte skillnaden på högskola och universitet. Det var avlägset, något jobbigt och svårt. Nu är jag nästan klar. Denna morgon började jag med att logga in på Ladok för att se om betyget på min senaste rapport kommit in. Listan av klarade moment var lång. Vad fort det gått. Det är inte mycket kvar nu - två paper, en metodbegreppstenta och en kandidatuppsats. 150hp/180hp.

Störst inverkan på mina tankar de senaste dagarna har två nya bekantskaper haft; Therese och Adrian. Therese som läst ett halvår på den utbildning jag snart är klar med. Jag känner igen hennes tankar, hennes driv och hur det lyser om henne när hon berättar om hur mycket hon tycker om utbildningen, fylld av förhoppningar. Adrian funderar på att börja utbildningen och har förhoppningar om att EBD is the shit. (Han gästbloggar här senare i veckan) Valet av att börja plugga är relativt stort, du ska ändå investera en hel del pengar och tid i det, flytta och byta livsstil. Jag ser dessa två och hur perfekta de båda är för EBD, de har precis den glöden jag har haft under min utbildning. Med rätt person på rätt plats kan under ske och jag hoppas de får finna sin plats.

Även Vikoria, som är i årskullen under mig, känner jag igen mig själv i. Under årskurs två har hon gått från tanke till handling och sveper nu som en västrukturerad tornado fram och skapar förändring, om än mest hos sig själv. Jag minns hur det kändes när lampan tändes och jag vann inte bara förtroende hos mig själv utan även hos andra.

Dessa tre gör att jag mår bra i magen, resan är densamma. Jag vet att det kommer gå bra och ser hur jag har förändrats under tre år på Universitetet.

Den utveckling som har skett hos mig är otrolig. Från att ha börjat här som en liten förvirrad blondin med ambitioner till att nu vara en självsäker och medveten ung kvinna. När jag träder in i ett rum vågar jag förlita mig på min kompetens och mina tankar. Jag borde skriva en bok om hur man lyckas med sina studier, eller tar sig igenom sina studier, men egentligen handlar det bara om två saker; Passion och nyfikenhet. Jag har haft passion för det jag läst därför har det varit lätt att lära, ta initiativ och lösa problem.

Igår ville jag hoppa av, ta ett brejk. Idag med lite perspektiv är läget helt annorlunda.

Det var slutet på förra veckans tema “Studier och Entreprenörskap”, nästa vecka väntar “Ung företagsamhet” - Vad jag alltid brunnit för. Anledningen till förra veckans tema var den föreläsning vi hade igår på Öppet Hus av Linnéuniversitetet. Det var mycket rök utan eld.

Jag är lycklig ikväll, jag har drabbats av massa entreprenöriell kärlek. Jag har gått från “Jag älskar internet!” till “Jag älskar människor!.

Jag vet inte om jag blev träffad av någon gudaglans när jag, istället för att smälla dörren i huvudet på Jehovas Vittnen, sa “Jag tycker det är underbart att ni försöker förmedla kunskap om det ni tror på. Ni är sanna entreprenörer”, varpå vi kom överrens om att inte vara överrens utan att verka för en bättre värld på vårat egna sätt. (Eloge till mig tack, inte alla som lyckas prata om entreprenörskap och inkubatorer med dessa) Idag har jag gått runt med ett stort leende på läpparna.

I lördags fick jag ett sms med förfrågan om att hålla i en paneldebatt om entreprenöriella förebilder under en inspirationskväll för blivande unga entreprenörer. (Inte medverka som jag trodde fram till igår) Nervositeten var total. Jag må vara bra på mycket, men att prata inför folksamlingar är något som ibland frambringar en mindre katastrof. Att inte bara hålla koll på vad jag själv ska säga utan även se till så att andra deltagare säger rätt saker, i rätt mängd, med rätt flyt kändes därför som mission impossible. Men då jag är vän av att försätta mig i sådana situationer som ger mig hjärtklappning tog jag mig an utmaningen, och det gick. Jag känner mig inte begränsad längre. Give me more!

Inte bara av detta kom lyckan. Som paneldebatt-ledare fick jag även äran att prata med de fyra entreprenörerna inför debatten för att lyssna på deras historier. Jag brann som vanligt vanligt, inspirerades och hade hundratals frågor att ställa. Mest inspirerade Mia Ekman mig när vi pratade drivkrafter. Frisör-imperium? Ja. Entreprenör? Ja. Rest runt på jordens alla modevisningar? Ja. Självklart var det arrangörerna av kvällen som tillförde mest för min magkänsla. Jag älskar att unga tjejer gör vad det tror på. Tack Nikolina, Hannah och Emma för att jag fick komma!

Camilla Ljunggren föreläste, självklart inspirerande. Det jag gillade bäst var: “Det finns inget som heter tur, det finns driftig, nyfiken och passionerad.”

Entreprenörskap. Entreprenörskap är vad min värld handlar om, entreprenörskap handlar om människor. Jag älskar människor. Ikväll var jag i mitt rätta element.

Älskar du också människor och entreprenörskap bör du söka till Entreprenörsjakten!

Hur som helst - Magkänslan är underbar. När det känns såhär lyckas man. Hoppas jag har den kvar till söndagens föreläsning.

Foton: Entreprenörsjakten, Jacob Ode

Först och främst Entreprenörsjakten Växjö:
Det är det projekt jag kommer att arbeta mest med den närmsta tiden, detta efter att ha tagit över projektledarrollen efter unga inspirerande och livfulla Maja som fann utmaningar på andra håll. En riktig utmaning och jag är laddad med kreativitet och idéer! Det är lätt att arbeta med något man tror på och jag vet att Entreprenörsjakten gör mycket gott både hos de unga entreprenörerna som deltar i tävlingen samt hos de personer i näringslivet som under jakten får chans att arbeta med dem. Jag ser fram emot att få arbeta med engagerade organisationer och personer under Entreprenörsjakten - för de står uppradade, det vet jag.

Entreprenörsjakten Växjö är en av fyra deltävlingar som kommer ske inför finalen i Göteborg, vi sällskapas av Mälardalen, Stockholm och Göteborg. Som den mest söderliggande deltävlingen kommer vi ta emot ansökningar från hela Södra Sverige, konkurrensen kommer att bli stor så är du intresserad av att delta bör du börja leta upp dina två skarpaste vänner samt börja fila på en killer-ansökan.

Vill du veta mer eller vara med som partnerföretag eller deltagare? Sänd mig ett mail till sara@entreprenorsjakten.se

Efter konferensen om Ungas medievanor och sociala medier:
30st deltagare på plats
16st deltagare på diskussion över MSN
19st deltagare på diskussion över Skype
180st tweets i twitter-diskussionen #SMkonf
280st visningar på Bambuser
1st inslag på SR Kronoberg
1st inslag på TV4 Växjö
1st artikel i Växjöbladet-Kronobergaren
Se även bilderna som togs under dagen på Facebook där du även kan gå med i Nätverket SIPs fan-page för att hålla reda på när de håller nästa nytänkande event.

Och…

Tack själva @natverketsip! Alltid lika inspirerande att få arbeta med er!

Inför föreläsningen om “Studier och entreprenörskap” under Öppet Hus:
Jag hoppas att ni kommer sitta spikade framför kanalen EBD på Bambuser kl 12.00-12.30 nästa söndag den 7 februari. Då kommer jag prata om min passion för entreprenörskap och projekt inom temat. Jag kommer sällskapas av TASK Consulting, som pratar om att dra nytta av Universtitetens kunskap och drivkraften att hjälpa studenter till arbete, och Filmprojektet Domarjävlar!, som berättar om envisheten i att förverkliga sin idé till varje pris.

Förutom ditt deltagande, på plats eller via Bambuser, blir jag jätte glad om du vill sprida vår pressrelease!

Jag har riktigt många bra idéer inför kommande c-uppsatsskrivande!
Nytänkande, spännande och intressant problemområden med stor potential vars lösningar kan göra nytta. Nu är det bara “kill your darlings” som gäller, det svåraste.

Som ni ser; En riktigt spännande vår väntar! Hoppas ni hänger med. Jag behöver allt stöd, inspiration och hjälp jag kan få. Hoppas jag får chansen att arbeta med några av er 150 personer som följer mig dagligen!

Nästa veckas tema är “Studier och Entreprenörskap”. Då kommer jag blandannat presentera den superentreprenör som står närmast mig och jag hittills hållt onämnd. Mitt främsta bollplank, min stöttepelare samt motivationskälla!

Just ja, jag kanske inte nämnt att jag planerar att starta företag nu med? Just nu arbetar Metin Ucar med en ny mer användbar hemsida åt mig på den här skissen. Snart dags för flytt, examen närmar sig och då är jag inte Entreprenörsstudent längre - jag blir en entreprenör.

Jag vill börja med att tacka Christian R och Sebastian Stjern för er diskussion under mitt inledande inlägg i temat. Kort sammanfattar jag det som att: Christian R menar att du i beskrivningen av en social entreprenör och kan ta bort begreppet “social” och du får även beskrivningen av en entreprenör. Entreprenörskap har alltid gjort samhället gott och är därmed inget nytt under solen - syftet för företagandet är att tjäna pengar. Sebastian Stjern menar däremot att det går att göra bådeoch; Tjäna pengar och hjälpa andra utan bistånd.

Även Emre förklarar det bra när han säger:
“Socialt entreprenörskap handlar om att ha en, i mina ögon, en livslång vision om hur man kan undanröja social misär och med kreativa idéer skapa sociala förutsättningar för att t.e.x skapa jobbmöjligheter och valmöjligheter för andra.”

Vem har rätt? Jag vet inte, kanske bror det på hur man vill se på det.

Kanske väljer man att tro Wikipedias definition vilken lyder:
“Sociala entreprenörer är personer med innovativa lösningar på samhällets mest angelägna sociala problem. De är ofta ambitiösa och uthålliga personer som tar itu med de viktigaste och mest brännande samhällsfrågorna och hittar nya idéer för genomgripande samhällsförändringar.”
Innovativa lösningar på samhällets problem, ambitiösa och uthålliga alltså.

Jag försöker diskutera med min barndomsvän Ida (som snart startar sin blogg om att vara ung, passionerad och varumärkesintresserad i musikbranschen i syfte att dela med sig av spännande praktik och livet bakom konsertscenen) eftersom jag tycker minnas denna diskussion vara aktuell under en lektion i gymnasiet. På frågan “Minns du vad vi fick lära oss om hållbar utveckling?” svarar Ida “Jag minns mest att det var oljan som styrde världen, det var allt vi pratade om på internationella ekonomin.. nej, det där har du fått från samhälle lektionerna”

Samhälle vs. Ekonomi. Två olika institutioner för mig som lever i den akademiska världen. Börjar dessa flätas samman? Länge har företagare betraktas som oempatiska och ekonomiskt resultatinriktade (min personliga uppfattning säkert några delar) men genom att sätta begreppet “socialt” framför blir företagandet ok och uppskattat av fler kretsar - därför sker dess utspridning.

Social ekonomi är även ett begrepp jag hör allt oftare. Tillskillnad från den traditionella företagsekonomiska vinstmaximeringen handlar social ekonomi enligt wikipedia om:
“Organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Företag organiserade enligt dessa priciper kallas i vissa sammanhang för sociala företag.” Vackert, något som attraherar fler - eller hur?

Så: Är det någon skillnad på socialt företagande och företagande? Min föreläsare idag sa det bra när han förklarade varför affärsutveckling inom vissa områden blir trendigt:
“När det är ett problem som råder i världen flyttas idéer runt till ett företag kommer med en lösning”
Jag tolkar det som; Nej, socialt företagande är samma sak som företagande. Något är fel på vår värld (eller det kanske det alltid varit), den sociala klyftan växer ständigt mellan och har blivit mer påtaglig med den passerade finanskrisen. Ett problem, som fått följe av en mängd idéer, har cirkulerat och nu börjat snappats upp av entreprenörer som förverkligar dem genom nya affärsmodeller. En trend inom affärsutveckling likt alla andra.

Men nu har jag en personlig åsikt. Socialt entreprenörskap is the shit. I sökandet av det sociala entreprenörskapets grundstenar finner jag två pågående projekt: Play for Change och Jordens Bästa Affärsidé. Investeringar i projekt som kommer göra förändring, hållbar utveckling är vad det handlar om. Att investera i nationella och internationella projekt som skapar bättre liv för berörda individer som ger långsiktig återbäring - samtidigt som du själv kan tjäna pengar.

Jag välkomnar med öppen famn alla nya sociala entreprenörer!

Som avslutning på temat tycker jag att Sebastian Stjern förklarar det bra i sitt inlägg “Varför göra mer än att betala skatt?” Läs det!

Det var tätt mellan uppdateringarna nu. Syftet: I’m a blog-addict som måste försöka att få sitt PM i Glokalisering klar till på måndag. Tur är att jag nästan är lika förtjust i ämnet som att blogga. Over and out!

Det bästa med att vara student är att du inte behöver kunna allt. Det behöver du visserligen inte senare i livet heller, men det är helt legalt att känna efter inom vilka ramar dina intressen faller samt undersöka vad olika ämnen involverar. Jag söker ständigt efter områden som intresserar mig samtidigt som jag försöker definiera mina grundvärderingar. Gemensam nämnare funnen än så länge är “utveckla” och “nytänkande”.

Jag vet att jag skulle kunna starta upp ett företag, jag vet att jag vågar ta risken bara jag funnit min idé. Men jag vill ännu inte kalla mig entreprenör. Vad som däremot alltid varit känt för mig är samhällsentreprenörskap – viljan att utveckla, förbättra samhällsfenomen och förändra attityder. Redan när jag var 9 år skrev jag demonstrationsplakat och ”hjälpte till” att organisera olika event när Bollnäs Sjukhus skulle läggas ned. Numer brinner jag för att förändra attityder mot företagande genom att uppmuntra till entreprenörskap och inspirera till drivkraft.

Någon nytt för mig är socialt entreprenörskap. Detta har jag hittills upplevt som väldigt avlägset för mig – innan jag kan hjälpa andra måste jag ordna en stabil tillvaro för mig själv. Visst upplever jag att socialt entreprenörskap är något mycket väsentligt för alla inblandade parter, samtidigt som att det är ett fenomen på uppgång, men insikten om potentialen och mina intressen i det har jag ännu ej funnit.

Men på sistone har jag fått tänka om en gång eller två; Utvecklande och nytänkande nämnde jag ovan. Finns det något område som är så nytänkande eller har samma utvecklingspotential som detta? Hunger och vilja att förändra med en stor dos passion, behov av att hitta nya sätt att skapa hållbar utveckling - det är vad det grundas i.

Detta är vad jag undersöker den här veckan - Vad är socialt entreprenörskap och hur skiljer man det från samhällsentreprenörskap? Hållbart företagande eller bistånd? Hur kan vi rädda världen?

Hjälp mig hitta svaren.

Jag glömde en sak - en viktig punkt i diskussionen om “Unga, nätverk och sociala medier” den här veckan. Internet, sociala medier i all ära - men snacka räcker inte. Absolut inte för oss unga. En aktivitet på nätet måste ha en motaktivtet i verkligheten. Vi måste ju ha något att snacka om också.

“Teknik i all ära, men det är den som kommunicerar som avgör - framgång eller ej.” sa Mia, och hon har rätt. Jag tvivlar på att den som inte är duktig på att nätverka i verkligheten är duktig på att skapa nätverk genom sociala medier. Det krävs en insikt, en förståelse för människor. Det krävs initiativ och en vilja i att utvecklas.

Däremot tror jag att aktivitet på nätet kan utveckla vårt verkliga sociala liv. Genom att ha en plats att uttrycka sina tankar och diskutera sina intressen, likt min gästbloggare Ludwig gör i hans blogg, skapas mod att uttala sin åsikt på samma sätt i andra sociala sammanhang.

Vi unga kanske ser nätet som en möjlighet att skapa oss den identitet vi önskar; modevetare, tekniknörd eller entreprenör. Ett personligt varumärke är av stor vikt i konkurrensen - men det betyder inget om du inte kan omsätta det utanför nätet.

Den här bloggen är en konsekvens av mitt verkliga liv där projekt, aktiviteter och studier genererar mycket tankar. Genom att dela dessa i min blogg får jag mer ut av dem - skrivandet ger mig ett syfte att reflektera, jag kan koppla samma aktiviteterna och sprida dem. Jag ger dem mening och sammanhang.

Sociala medierna ger inte oss unga en genväg till en perfekt värld - men verktygen ger oss möjligheten att bygga nätverk där kunskap och insikter från vår vardag kan utvecklas.

Dock frågar jag mig ofta; Vad är verklighet och vad är inte verklighet?

Bonusinlägg.

Vissa dagar flödar kreativiteten så bra att risken för att narcisism är stor. Flödar kreativiteten på samma sätt under en vecka blir du äckligt självgod. Där befinner jag mig nu.

I en värld där konkurrensen ökar, och det är lättare att kommunicera, blir det svårare att segmentera sig. Vikten av starka nätverk blir därför större, det har vi diskuterat den här veckan. I denna konkurrens blir varumärket allt viktigare, det är vad som kommer få marknaden att välja din tjänst/produkt över mängden liknande tjänster/produkter. Detta gäller även ditt personliga varumärke. När styrkan ligger i nätverkets sammansatta effekt blir det svårare att hävda nyckelkompetens (Tack för input Henrik) Men i och med att individualismen ökar skapas även större chanser för dig att skapa ett personligt varumärke. Därför blir det även viktigare att fundera över vad du representerar, vad du vill och vad du har för mål. Tåls att tänka på, eller hur?

Kalla mig egotrippad när jag sitter och övervakar hur mitt namn nämns på nätet genom att googla mig själv. Visst, det kan ju vara roligt att se sökresultatet och uppleva en liten dos av “fame”, men ännu viktigare är att se vad ditt personliga varumärke innefattas utav. Med de sociala medierna kan vi inte längre bestämma själva över om vi vill vara offentliga på nätet eller ej, därför är övervakning ytterst viktigt. När du vet vad betraktaren finner kan du lättare styra över innehållet. Perspektivet är viktigt. Läskigt? Ja, dock ger det dig också möjlighet att lära dig att lita på relevansen i din åsikt och det du representerar. Du reflekterar och bygger välgrundande argument för dina tankar. Det är vad jag lär mig varje dag.

Mitt personliga varumärke är laddat med entreprenörskap, ingen som protesterar. Igår träffades Task Consulting , Filmprojektet Domarjävlar och jag för att diskutera vår kommande föreläsning om “Studier och Entreprenörskap” under Öppet Hus av Linnéuniversitetet den 7 februari. Vi talade om vad vi ville förmedla och vad vi skulle berätta om våra projekt. Nu var det ju bara det att de övriga två aktörerna faktiskt hade konktreta projekt att prata om deras drivkrafter kring, och där satt jag “Ööööh…. jag hade tråkigt så jag startade en blogg… sen, tjao, deltar jag i lite projekt här och där.”

Därför beslutade jag igår för att införliva mina tankar om www.saraohman.com, det vill säga ; Skaffa F-skattsedel samt regga enskild firma. Detta för att äntligen få kalla mig “entreprenör” och leva upp till förväntningarna. Jag delade detta på min favorittjänst twitter och fick självklart direkt frågan “Spännande! Vad ska du göra?” Och då var vi där igen, företagande innebär häftiga affärsidéer - Jag vill ju bara tjäna pengar på det jag redan gör och är duktig på.

I mitt potentiella företagande är det alltså inte tjänsten eller produkten som är det viktiga, det är mitt personliga varumärke. Jag kan sälja uppdrag och jag har alltid att göra - Men att förklara min affärsidé med “vad?”, “till vem?” och “hur?” det kan jag inte.

Tillsvidare vill jag bygga mitt personliga varumärke på min filosofi.

What’s new?
- Vi kommer att sända vår föreläsning “Studier och Entreprenörskap” live via Bambuser kl. 12.00-12.30 7/2.
- Det verkar som om jag är ansvarig för Entreprenörsjakten i Växjö
- Konferensen om Sociala medier och Ungas mediavanor kommer att bli storslagen!
- Nästa vecka diskuterar vi socialt entreprenörskap här, ett ämne jag inte varit särskilt mycket i kontakt med tidigare. Det blir spännande!

Det är underbart att sitta på en föreläsning och förstå relevansen i vad läraren säger, trots att han presenterar det med OH-projektor. Jag känner mig lycklig, här står någon och levererar verktyg för hur jag kan studera det jag tycker är mest intressant. Nätverk, relationer, samarbeten och synnergieffekter.

Vi pratar kluster och hur man kan främja entreprenörskap. Lokala och regionala nätverk för att kunna konkurrera globalt. Globalt måste vi kunna konkurrera, annars blir vi omsprungna, och vi konkurrerar med vår förmåga att organisera oss. The economic man är sedan länge borträknad (Ok, delvis) istället pratar vi om samhällen där sociala kulturer skapar förväntningar, press och konkurrens - att starta företag är nästan en självklarhet. Gnosjö är det typiska exemplet, men jag skulle gärna vilja sätta en annan vinkel på klustret, med tyngdpunkt i det sociala.

Nätverk, A och O för företag likt som för mig. Nätverk kanske inte är ett kluster, definitionen av kluster lyder “Med kluster menar vi en geografiskt förtätad grupp av företag inom ett specifikt område, som är länkade på olika sätt genom likartade eller kompletterande behov. ” . Samtidigt kan ett starkt nätverk innehålla samma förväntningar, tillförlit, insyn och övervakning bland medlemmarna. Jag lever i ett kluster. I mitt liv på universitetet är jag omgiven av aktörer och organisationer som sätter press på mig genom förväntningar och krav vilket får mig att prestera. Därför är bland annat min attityd till att starta företag positiv och jag ser även möjligheterna i mitt framtida yrkesliv. Resurserna som flödar är kunskap, olika typer av kunskap delas samt kompletterar varandra. Jag är rädd att lämna denna underbara plats, förflytta mig till ett nytt kluster utan samma sociala innehåll.

Nu vet jag att ni redan tänkt tanken - sociala mediernas makt och möjligheter i detta. Nu sa min föreläsare “det här kan inte internet skapa, eller hur?” Jag är inte så säker på att jag instämmer. Visst, vi har en lång väg att gå innan vi mentalt accepterar det sociala värdet och vi alla agerar på samma sätt på nätet som i verkliga livet. Dock tycker jag mig urskilja att vanan och förtroendet inom den sociala strukturen i sociala medier sakta byggs upp och kluster i branscher kan skapas genom nätet. Jag tänker inte ge mig på att försöka förklara detta utan låter er finna den intellektuella insikten genom att koppla Judith Wolst förklaring i hennes inlägg “Är vi flockdjur” och “Mass Mingling” till nedanstående.

När min föreläsare leverer verktygen, dvs. teorierna, finner jag svaret! En modell att studera fenomenet av nätverk och kluster med; “Six loops of network capitalism” Jag glädjer mig åt att min föreläsare, vilken jag trodde var föråldrad, refererade till Google-Wave och Amazon.com när han talade om nätverkskapitalismens snöbollseffekt:
- Networks Loop: Desto fler vi är i nätverket, desto större flocken blir, ju attraktivare blir nätverket.
- Players loop: Desto fler som bidrar med resurser till nätverket ju mer får aktörerna ut av det.
- Developers loop: Desto mer vi lär av varandra ju mer kan vi utveckla nya kunskaper i nätverket.
- Relationship loop: Desto starkare relationerna blir ju mer unikt blir nätverket och dess aktörers tillförlit till varandra.
- Intangibles loop: Desto fler idéer, information och kunskap som sprids i nätverket ju mer kan vi erbjuda aktörer utanför nätverket.
- Cost loop: Desto fler relationer som stärks, desto mer kunskap som flödar, desto mer resurser som delas ju lägre blir kostnaderna.

Så, håller ni med mig? Kommer vi kunna skapa nätverk med samma effekter som kluster genom sociala medier? Tar vi mitt favoritämne entreprenörskap ser vi det redan hända. Generationen.se, Min Attityd, YEOS, Entreprenörsjakten och Nyttforetag.com, för att hämna några, sprider alla ut sig på nätet genom egen webb, twitter, facebook och andra communities. Aktörerna i de olika nätverken kopplas samman, vi diskuterar, inspirerar, delar, samarbetar, konkurrerar och höjer förväntningarna. Vi förändrar attityder, vi startar företag, vi bidrar till samhällsekonomin - På ett helt annat sätt en vad en enskild aktör skulle kunna.

Vad har framtiden att vänta oss? Hur ser den nya strukturen i samhällsekonomin ut?

Överallt pratas det om fenomenet. Företag vill arbeta med det, på universitetet vill många studenter skriva uppsats om det. Det pratas tillochmed om att företag vill anställa twittrare och bloggare, trots att de för inte så längesen var rädda för det. Byråer startas med stark inriktning mot det och vi alla vill tjäna pengar på det. Det=fenomenet=Sociala medier. Sociala medie-hypen är ett faktum.

För mig som är ung råder det inte någon större hype, detta inser jag när jag funderar kring om vad det egentligen handlar om.

Hypen är ändå ett faktum. Jag försöker hitta min plats i den, min såkallade nisch, vad som är viktigt och aktuellt, jag skulle vilja påstå att min förståelse är god. (Bevis på det måste vara alla förfrågningar inom ämnet) Efter ett samtal igår med Erik Sellstöm, som har många konkreta tankar och bra åsikter om sociala medier och webben, var jag aningens förvirrad och insåg hur komplex den här världen är. Men så trillade poletten ner under kvällen och jag insåg; Sociala medier - det är ju mitt liv.

Frågar du en ung person vad sociala medier är kan den antagligen inte svara, det är vad vi använder oss av för att kommunicera varje minut. Ungas mediavanor är högaktuellt, vår närvaro och öppenhet på nätet diskuteras och många ställer sig frågande till nyttigheten i detta. Istället anser jag att vi borde ställa frågan hur vi ska få unga att förstå deras möjligheter i deras mediavanor i framtida yrkesliv. För oss unga är spelplanen helt annorlunda..

Jag tycker det är underbart att blogga, genom min julkalender fick jag möjlighet att diskutera det jag brinner för och genom att finnas på nätet, exempelvis på twitter, skapar jag helt andra möjligheter att skapa nätverk. Och här frågar de mig varför jag bloggar? Jag funderar hur mycket jag bör använda mig av nätet i mitt jobbsökande, samtidigt läser jag att webbnärvaro nästan är ett grundläggande krav hos arbetsgivare.

För företag krävs utbildning i verktygen och hur de kan kommunicera, även verktyg för hur de tar fram sin identitet. Det räcker inte att säga “det här vill jag/vi jobba med”, du måste experimentera, använda, testa dig fram. Sociala medier är inte gratis, det är ännu oklart hur det kan mätas, men det är inget konstigt eller avancerat heller. Alla kan göra det.

Med traditionella strategier och förståelse för de nya verktygen finns många möjligheter. Anställ unga kompetenta marknadsförare/entreprenörer, likt mig, och nå framgång. För oss är inte sociala medier något nytt, det är vad vi är uppväxt med - vår telefon, vårt fikarum.

Är du intresserad av att diskutera detta ytterligare har du möjlighet att göra detta under konferensdagen om sociala medier och ungas medievanor. Anmäl ditt intresse till mig och dela gärna med dig av dina frågeställningar.

Det är en stor omställning i att återvända till föreläsningssalen efter fyra månaders individuellt projektarbete. Det är en ännu större omställning att lyssna till en föreläsare som under föreläsningen använder sig av OH-projektor och VHS för att berätta om lokala nätverk för global konkurrenskraft, särskilt när man som jag levt med nya tekniker och lärt genom sociala nätverk. Projekt “Vänja sig vid den vanliga världen” isjösatt.

Nätverk, det ska bli spännande att se vad teorierna säger om detta, även om jag redan läst en hel del om det på eget initiativ i mina projekt. (Har du som läser en företag vars nätverk du skulle vilja ha studerat så efterfrågar jag ett studieobjekt.) För mig är närverk något självklart, något livsnödvändigt för företag. Så också för mig.

Förutom att ha haft föreläsning och ha arbetat med Ekonomihögskolans registrering har jag även brainstormat hos Nätverket SIP om konferensdagen om Sociala medier och Ungas mediavanor. Jag blev även uppringd av en repporter på Smålandsnytt som var ute efter en bloggare under 25 år i syfte att diskutera ungdomars medvetenhet om varaktigheten i det de lägger ut på nätet. Jag vet inte om jag är rätt person för detta, men det vore kul att diskutera eftersom jag är mycket medveten om detta.

Nätverk, ungas mediavanor och flexibelt lärande är vad jag filosoferar kring i veckan.

Det är jobbigt att få förfrågningar när suget efter projekt är som värst. Vill jag verkligen ge upp min strukturerade tillvaro för några hektiska månader? Jag älskar när det är hektiskt. Köra eller inte köra?

To be continued.

Det händer saker i Växjö och följande aktiviteter skriver jag upp mig på:

Den 28:e januari anordnar Nätverket SIP och Grimslövs folkhögskola och i samverkan med Folkbildningsårdet en fortbildnings- och diskussionsdag om Ungas medievanor och sociala medier. En av föreläsarna är Elza Dunkel som bland annat har skrivit boken ”Vad gör barn och ungdomar på Internet?”. Under dagen kommer det bloggas, twittras och exprimenteras! På måndag ska jag vara med och konceptera kring dagen med målet att genom nytänkande idéer få ut maximalt av dagen. Läs mer om den här.

Tre gymnasietjejer arbetar just nu med att driva ett projekt för att främja ungt, kvinnligt entreprenörskap. Detta gör de genom att anordna en inspirationskväll på Residenset den 4 februari mellan 16.30 och 21.00. Kvällen kommer innehålla allt från föreläsning av Camilla Ljunggren och workshop med Sveriges bästa säljare till buffé och mingel. Det här är initiativ som jag gillar! Heja tjejer!

Söndagen den 7 februari klockan 11.00 – 15.00 inbjuder Linnéuniversitetet till Öppet Hus i Kalmar och Växjö. Denna äger rum under Invigningshelgen och lär bli något särskilt. Det kommer erbjudas mängder av intressanta föreläsningar och lokalerna är fyllda av aktiviteter! Som jag nämnt tidigare kommer jag tillsammans med ett gäng klasskompisar hålla i en föreläsning om “Studier och Entreprenörskap” Vi är de enda studenter som håller en föreläsning så missa inte det! Läs mer om det här.

Avslutningsvis måste jag få skryta. Den här helgen har jag gått runt med ett stort leende på läpparna efter att jag på mitt slutseminarium fick följande fråga av examinatorn“Sara… har du läst något vi inte känner till? Jag menar.. har du redan en kandidatexamen?” och “En väldigt ambitiös uppsats.”En komplimang såheteduga. Jag tror jag fixade den här terminen.

Jag har en oförskämt hälsosam lever för att ha varit student i 2,5 år. Jag har levt efter citatet “Hellre träna en lördagmorgon än festa en fredagkväll”, jag har betraktat mig som tanten som kliver upp kl. 7 och lägger sig kl. 22 och gnäller på den evigt högt spelade musiken hos grannarna. Ja, jag är 22år. En termin kvar av studentlivet så det kanske är dags att utnyttja det?

Trots allt valde jag ju att plugga i Växjö blandannat för dess unika Campus, “Ska man vara student ska man leva riktigt studentliv” tänkte jag. Efter en termin hade jag tröttnat, blev sambo och fann engagemang mycket mer givande än tisdagar och fredagar på Slottsstallarna samt onsdagar och lördagar på Sivans. Ärligt talat har jag väl aldrig haft någon förståelse för den sociala hetsen.

Växjö Campus har allt! Vi 5000 studenter som bor här med genomsnittsåldern 25år kan nöja oss med sju restauranger och fik, tre pubar, två träningsanläggningar, två mataffärer, Apotek och Pressbyrån. Även harmburgekedjan Max är även påväg hit. Det är en helt otrolig bubbla du inte behöver lämna under hela din studietid om du vill.

Möjligheterna till engagemang är många, vi har vårt kära EHVS och såklart ett antal nationer. Men denna termin ägnar jag åt slutförande av mina studier, jobbsökande och allt annat studentlivet har att erbjuda. Bäst att passa på att njuta av student-friheten.

Perspektiv är en styrka. Perspektiv får dig att kunna relatera till massan, ger dig möjlighet att använda fler verktyg och göra dig förstådd genom möjligheten att uttrycka dig pedagogiskt.

Det första vi fick höra när vi startade våra studier på EBD var att vi inte ska vara experter utan istället ska kunna gå in i organisationer med vår mångfald av glasögon (inom företagsekonomi, socialpsykologi och systemvetenskap) för att uppmärksamma problemområden och genom våra verktyg hjälpa organisationer. Såhär efter fem terminer trillar poletten ner. För att vara en bra affärsutvecklare och marknadsförare måste du kunna relatera och nyttja all din kunskap i olika situationer och sammanhang.

Är det inte så? Jag tror du känner igen dig. Desto mer du sätter dig in i dina produkter ju mer ökar din kunskap - därmed ökar ditt avstånd till kunden. Vikten av att kunna sätta dig in i kundens situation blir därför allt mer viktigare. Då du med all din kunskap sätter dig i perspektiv till situationen blir du oövervinnerlig - du ser nyttan med din kunskap.

Perspektiv, mångfald av kunskap och förmågan att utnyttja detta kan ta dig långt.

Heder till alla de som både kan vara geeks och göra sig förstådda.

Jag är uppvaknad ur den dvala jag befunnit mig i de senaste dagarna med intensivt skrivande av min, troligtvis, sista projektrapport för ett enskilt företag under min utbildning. Detta efter att ha skrivit uppåt 20 st. Skillnaden denna gång är att jag skrivit den enskilt, naivt ville jag ha en ny utmaning vid terminsstart och bestämde mig för att arbeta ensam. Jag klarade det, dock är det mer arbete än man tror att skriva grupparbeten ensam. Min sista projektrapport skrev jag för Guava A/S, en organisation jag under skrivandet kom att älska beskrivningen utav.

Det är en underbar känsla som kommer av att nå en deadline, något jag tror alla upplevt. Jag firar detta med att komma tillbaka till den efterlängtade vardagen. Jag har redan avverkat mitt första träningspass (efter tre veckors soffliggande, farligt) och imorgon ska jag packa upp väskorna som fortfarande väntar i hallen efter Hälsinge-resan. Jag glädjs även av att äntligen få chansen att njuta av mina julklappar, som ni ser på bilden ovan. Denna vecka tänkte jag avverka Henrik Fexeus “Konsten att läsa tankar” och “När du gör som jag vill” samtidigt som jag avnjuter den fina chokladen jag fick av min vän Karin. Jag hoppas även kunna samla några steg på stegräknaren jag fick av mitt trevliga partnerföretag. Kanske ska jag tillochmed kunna besvara lite mail. Sist men inte minst ska jag skriva en pitch för ett projekt som berör varumärkesidenitet, sociala medier och landsbygdsutvecklig.

En halvintensiv vecka fram till kursstarten av min nya kurs “Glokalisering - Lokala nätverk och kluster för global konkurrenskraft”. Det låter jätte spännande! I samband med detta tänkte jag även dra igång mina temaveckor. Håll ut!